Herr talman! Det finns en lång historia av starka relationer mellan Sverige och FN med dess institutioner samt en hög tilltro till deras förmåga att bedriva utvecklingsarbete. Det multilaterala samarbetet och biståndet utmanas av nationalistiska och reaktionära strömningar runt om i världen. Sverige har en viktig roll att tillsammans med dem som tror på en multilateral världsordning motarbeta denna utveckling, samtidigt som vi inte får blunda för bristerna inom organisationerna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om svenskt bistånd till multilate-rala organisationer
Det multilaterala biståndet är beroende av medlemsstaternas bidrag. Under senare år har flera fonder och program fått mindre pengar till kärnverksamheten eftersom medlemsländerna tenderat att i stället öronmärka bidrag till utvalda projekt eller länder där givaren har nationella intressen. Det försvårar FN:s långsiktiga insatser för social och ekonomisk utveckling.
Trenden att villkora stödet till FN genom öronmärkta projekt behöver vändas. Kärnstödet behövs för att det multilaterala biståndet ska kunna bedrivas långsiktigt och effektivt. Det behövs även när det uppstår oväntade situationer där snabb omställning är nödvändig, vilket inte minst pandemin och Rysslands invasion av Ukraina har visat. Kärnstöd är dessutom mer demokratiskt eftersom organens beslutsfattande församlingar då styr över budgetarna och inte de länder som betalar mest.
Självklart ska regeringen och Sida hela tiden söka vägar för att förbättra sitt arbete och träffsäkerheten med biståndet. Därför välkomnar jag Riksrevisionens rapport, som sett några förbättringsområden som jag förväntar mig att både regeringen och Sida hörsammar. Samtidigt hoppas jag att inte andra partier ser detta som en anledning att minska biståndet eftersom minskade resurser absolut inte kommer att innebära mer utveckling.
Därmed, herr talman, vill jag yrka bifall till Vänsterpartiets reservation 4.
Även om inte bistånd allena räcker för att få till en rättvis värld där alla människor får de mänskliga rättigheterna tillgodosedda är biståndet oerhört viktigt för att komma en bit på vägen till att nå målen med Agenda 2030.
Det är dessutom vår skyldighet som ett land som delvis byggt våra rikedomar på andra länders bekostnad att stötta låg- och medelinkomstländers utveckling mot mer rättvisa och välmående samhällen.
Redan före pandemin såg vi hur länder började röra sig i alltmer konservativ, patriarkal och auktoritär riktning och hur människor fick allt svårare att få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Efter en period med förbättringar i världen började antalet fattiga och hungriga att öka liksom antalet flyktingar, med allt som ett liv på flykt innebär i form av minskade inkomster, sämre hälsa, färre barn i utbildning och fler flickor som gifts bort.
Allt detta förstärktes under pandemin, och vi har fått otaliga rapporter om hur människors fri- och rättigheter inskränktes, hur fler kvinnor och flickor utsattes för våld och sexuella övergrepp, hur inkomsterna minskade kraftigt och hur tillgången till skola och vård försämrades.
Detta skedde i alla länder men slog mycket hårdare mot de allra fattigaste. Sedan Ryssland anföll Ukraina har läget förvärrats än mer. Livsmedelskrisen detta medför kommer att drabba många. På detta har vi klimatförändringen som orsak till försämringarna i världen. Dessa försämringar kommer att eskalera i snabb takt om vi inte på allvar tar tag i klimatkrisen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om svenskt bistånd till multilate-rala organisationer
Herr talman! Biståndet är viktigt och gör skillnad, och Sverige är erkänt duktiga på bistånd. Det har bekräftats varje gång jag träffat parlament, organisationer och människor som mottagit vårt bistånd och av olika undersökningar, såsom den av OECD-Dac 2019.
Jag står stolt upp för att minst 1 procent av bni ska avsättas till att nå en rättvis värld där alla får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Dessutom bör i enlighet med Parisavtalet ytterligare additionella medel till klimatbistånd budgeteras.
Dock brister regeringen i att i målkonflikter inte låta Agenda 2030 väga tyngre än att använda bistånd till att exempelvis hindra flyktingar från att ta sig från Turkiet till EU-länder, kräva att Afghanistan ska ta emot dem som Migrationsverket inte gett uppehållstillstånd eller, som nu, göra oförsvarbara avräkningar.
Under flera år har jag yrkat att Sverige ska verka för att stryka skrivningar i OECD-Dacs regelverk som tillåter att biståndspengar används för skuldavskrivningar, utländska studenter vid högskolor i givarländerna och flyktingmottagande. Tyvärr har regeringen inte hörsammat detta, och nu står vi här med regeringens beslut om skamligt höga avräkningar. Sverige kommer att bli det land i OECD som tar störst andel av utvecklingsbiståndet till kostnader för flyktingmottagande.
Det största mottagarlandet för utvecklingsbistånd från Sverige är numera Sverige. Detta i en tid då de flesta av ledarna i de olika FN-organen, inklusive FN:s generalsekreterare António Guterres, uppmanat länder att inte göra avräkningar för flyktingmottagning. Detta i en tid när omvärldens behov av en rättvis, jämlik och jämställd värld är större än på länge. Detta i en tid när vår solidaritet behövs som allra mest.
Herr talman! För oss i Vänsterpartiet är det självklart att vi ska ta emot flyktingar från Ukraina, och precis som vi vänsterpartister alltid ställt upp konkret för flyktingar som kommer till Sverige gör vi det för dem som kommer från Ukraina.
Däremot är det osolidariskt och osmakligt att ta flera miljarder från tidigare aviserade anslag när regeringen ger skatteavdrag för att människor med pengar inte ska behöva betala fullt pris för att få sina våningar städade eller få schäslongen från Svenskt Tenn ihopmonterad, speciellt när finansministern själv slagit fast att svensk ekonomi är motståndskraftig tack vare starka offentliga finanser. Dessa avräkningar kommer att få förödande konsekvenser för de allra mest behövande i världen men även för Sveriges anseende i biståndsvärlden.
Från att ha varit ett land att lita på har vi nu alltså brutit en massa ingångna avtal och dessutom legitimerat andra länder att göra likadant. De senaste månaderna har jag haft svårt att vara stolt över svensk biståndspolitik.
Herr talman! Inte trodde jag, som liten tjej på Hisingen, att jag en dag skulle få den stora ynnesten att bli riksdagsledamot. Det har varit tuffa, lärorika och fantastiska fem år. Men i vintras tog jag beslutet att inte ställa upp för omval för att i stället ge mig ut på nya äventyr. Detta är alltså min sista debatt. Därför vill jag ta tillfället i akt att tacka de fantastiska människor jag mött under mina fem år som riksdagsledamot.
Jag märker att min beräknade talartid är uppnådd, men jag tänker gå emot mina duktig flicka-instinkter och ägna mig åt lite civil olydnad under denna sista debatt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om svenskt bistånd till multilate-rala organisationer
Jag vill börja med att tacka alla de organisationer som på olika sätt arbetar med mänskliga rättigheter och som sett till att jag hållit mig på tårna. Utan er hade det varit svårt att utveckla politiken.
Jag har ju ett lite krångligt namn, så jag vill passa på att tacka talmännen, som nästan alltid lyckats uttala det rätt.
Jag vill även tacka utrikesutskottets kansli, som med integritet och gedigen kunskap bistått mig när jag undrat över något eller behövt bli påmind om saker. Riksdagens internationella kansli har varit guld värt i mitt uppdrag som ledamot i OSSE-delegationen.
Givetvis måste jag skicka ett stort tack till all personal i riksdagen som sett till att jag som ledamot sluppit krångel när jag befunnit mig här: städarna, vakterna, helpdesk, servicecentret och kammarkansliet, som alltid möter en med glada kommentarer och fantastisk service.
Sist men inte minst: Ett stort tack till alla er riksdagsledamöter som jag arbetat med i olika utskott, delegationer och partiöverskridande grupper. Vi håller inte alltid med varandra, eller rättare sagt: Vi håller nästan aldrig med varandra. Men utan våra diskussioner hade jag varit en sämre politiker. Jag vill önska er alla en riktigt trevlig sommar, men jag hoppas ändå att mitt parti utklassar er på valdagen.
(Applåder)