STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! En god statsekonomi är i mycket kopplad till att inflationsmålen hålls inom de uppsatta ramarna. Att inflationen ska ligga på cirka 2 procent har varit den svenska statsförvaltningens och Riksbankens mål under lång tid.
Att inflationen är stabil gör att de ekonomiska spelreglerna blir stabila. Vi kan ta banklån och inte behöva oroa oss över skenande räntor, och vi kan investera i sparande och företag utan att hela tiden behöva oroa oss över om värdet på våra investeringar kommer att finnas kvar till morgondagen.
Det är utifrån inflationen och dess utveckling som Riksbanken beslutar om styrräntor. Kort sagt: Inflationen styr en stor del av samhällsekonomin.
Fru talman! Energipriserna är en av de viktigaste faktorerna som påverkar inflationen. Alla stora förändringar här påverkar allas våra kostnader. De påverkar vår privatekonomi med vår hushållsel och våra kostnader för transporter till jobb, skola och fritidsaktiviteter. Att tro att elpriserna är en alldeles egen avdelning är naivt. För de allra flesta svenskar är energipriserna och stabila energipriser helt avgörande.
Fru talman! Att inte se dessa stora samband är naivt. Vi kan inte klara en ekonomisk stabilitet om energipriserna ska vara så instabila som de nu är.
Energipriset behöver inte bara vara rimligt, det behöver dessutom vara stabilt. Privatpersoner och samhälle ska inte behöva anpassa hela sina liv och sina verksamheter efter instabila elenergipriser. Det blir alltför ineffektivt.
Fru talman! Det finns varor som går att lagra, och så finns det färskvaror. När vi handlar mat blir det tydligt. Elenergi är den största färskvaran av alla. Att tro, som statsrådet framhärdar med, att denna färskvara kan göras mer leveransstabil via att man bygger mer vindkraft är ett feltänk. Precis som man från regeringen ofta hävdar i energidebatten har vi en elexport på årsbasis. När det blåser tillräckligt och inte för hårt kan vi exportera. Att möta färskvaruförsörjningen av elenergi med stora vindkraftsparker löser inte balansen.
För att klara balansen i systemet behöver vi mer reglerbar energi, som vatten- eller kärnkraft. Ingen vill kanske bygga ut mer vattenkraft i dag. Den kan dock gå att effektivisera. Men att bygga kärnkraft går. Det kommer dessutom att behöva byggas mer vindkraft. Om vi ska elektrifiera hela vår industri och våra transporter måste dubbelt så mycket energi produceras, med möjlighet till stabil leverans.
Bara genom att ha en politik som inte har fobi för kärnkraften kan vi klara stabiliteten. Det är helt avgörande för att klara inflationsmålen. Genom detta kan vi ge våra medborgare trygghet och inflationen bli stabil. De lån man har blir inte helt plötsligt jättedyra, och det vi handlar kostar inte helt plötsligt mycket mer. Det spelar nämligen ingen roll om vi höjer pensioner och löner om inflationen äter upp hela höjningen. Här spelar elenergipriserna en nyckelroll.
Har statsrådet verkligen ingen annan lösning i sin verktygslåda än just utbyggd vindkraft?