Fru talman! Jag blev också lite överraskad av att höra att det inte behöver vara en statlig e-legitimation. Anna Kinberg Batra ledde Betalningsutredningen som särskild utredare.
Hon skrev på DN Debatt den 16 november 2022: Sverige måste införa en statlig e-legitimation. Det var rubriken. Hon skrev vidare att det är problematiskt att ett fåtal banker och privata företag i dag äger och kontrollerar samhällsviktig och känslig infrastruktur som i Bank-id:s fall sträcker sig långt bortom betalningssystemet.
Det är korrekt. Vi har i dag en ordning där det är banker som ser till att du får en e-legitimation så att du kan logga in och se dina journaler till exempel. Det är en ganska märklig ordning kan man tycka. Man måste vända sig till sin bank för att kunna logga in och se sina journaler, boka en läkartid eller liknande.
Jag har talat med äldre som tycker att det är ganska obehagligt. Med tanke på bedrägerier vill man kunna särskilja sina bankärenden från andra ärenden. Man vill kunna ha en e-legitimation, och det kan man knappt i dag. Det finns några småaktörer som skulle kunna hjälpa en. Men det är Bank-id som är den stora draken här.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag skulle gärna vilja ha det förtydligat. Jag upplever att det går lite stick i stäv med tidigare uttalanden. Anna Kinberg Batra är väl inte känd som någon statssocialist direkt. Det borde kunna gå att lösa ändå.
Jag måste bemöta det som sades om att den förra regeringen inte gjorde någonting. Det var regeringen Andersson som gav uppdraget till Digg att titta på hur en statlig legitimation kan utformas. Det behöver ändå föras till protokollet. Betalningsutredningen var också en utredning som den socialdemokratiska regeringen tillsatte. Jag vill inte ha en politisk konflikt här. Men jag kände mig ändå tvungen att ha det lite grann i och med de uttalandena.
Jag skulle vilja ha det förtydligat med den statliga e-legitimationen, precis som ledamoten Lindh.
(Applåder)