Herr talman! Världens finansiella ramverk har genomgått stora förändringar under den period som snart är ett decennium. Såväl penning- som finanspolitik har i många avseenden fått trampa ny mark under den här tiden. Det är givetvis en naturlig följd av finanskrisen och skuldkrisen som blossade upp i framför allt Sydeuropa.
Riksbanken liksom vi i riksdagen har under de senaste åren behövt se över många av de regelverk som utgör ramarna för samhällsekonomin. En viktig sådan ram är statslåneräntan eftersom den som referensränta inom skattelagstiftningen har stor betydelse för såväl pensioner som företagsavtal.
Ett skattesystem blir aldrig färdigbyggt, och det är nödvändigt att snabbt reagera på sådana omständigheter i vår omvärld som får oförutsedda konsekvenser. Givet den situation med minusränta som vi nu befinner oss i är en förändring av bestämmelserna för statslåneräntans golv nödvändig.
Med det sagt: Lagförslag måste vara väl genomlysta och transparenta. Det handlar i förlängningen om tilliten till skattesystemet. Det är alldeles uppenbart att betydande effekter för företag kan följa av förslaget. En grundläggande princip vid utformning av nya skatteregler är att de möjliga konsekvenserna av föreslagna regler är väl genomlysta och utredda.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Golv för statslåne-räntan i skattelag-stiftningen
Jag kan konstatera att det förslag som regeringen presenterat saknar en sådan fullständig konsekvensanalys. Förslaget har fått stark kritik för detta från tunga remissinstanser och även från Jörgen Warborn alldeles nyss.
Vi befinner oss i en period av mycket osäker ränteutveckling. Det är bekymmersamt att regeringens konsekvensanalys i förslaget enbart utgår från Finansdepartementets ränteprognos och inte från olika ränteprognoser. Givet att en prognos är just en prognos finns det all anledning att titta på både de mer sannolika och de mindre sannolika prognoserna. För bara några år sedan var ju exempelvis minusränta otänkbart. Nu är den ett faktum i många länder.
För den som ska använda statslåneräntan som referens innebär två golv givetvis en ökad komplikation. Jag kan konstatera att de omfattande regelförändringar som nyligen skett på skatteområdet liksom de processer som pågår just nu innebär stora förändringar för dem som i slutändan ska sitta och hantera regelverken: företagen. I ljuset av detta blir det ännu viktigare att göra djupgående analyser för att säkerställa att förändringar är ändamålsenliga och inte får oförutsedda konsekvenser, eller för den delen att nya regler slår olika för olika aktörer, exempelvis företag av olika storlek eller inom olika branscher.
Herr talman! Att regeringen följer upp de nya föreslagna förändringarna av golvet för statslåneräntan är en viktig del i att bygga tillit för skattesystemet genom transparens och tydlighet. Jag yrkar därför bifall till reservation 1 av Per Åsling med flera.
(Applåder)