Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · ärendedebatt

En kommunal kulturskola för framtiden

Per Lodenius (C), 2018-05-23 (riksmöte 2017/18).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2017/18:KrU9 En kommunal kulturskola för framtiden

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En kommunal kulturskola för framtiden

Herr talman! Jag vill berätta om en pojke som när han gick på mellanstadiet inte trivdes i sin skola. Han hade lätt för att lära sig, men det var ingen merit bland klasskompisarna. Nej, att vara en plugghäst var inte så populärt.

Men något han trivdes med var när han fick gå ifrån klassen under en halvtimme för att spela med sin lärare från kulturskolan. Då han bodde på landet och gick i en mindre skola i grannbyn var det den enda möjligheten att få tillgång till kulturskolans utbud. Att ta sig till huvudorten några mil bort fungerade inte. Att spela efter skoltid var inte heller ett alternativ, då skolbussen redan skulle ha gått hem.

Kommunen, som har många landsbygdsskolor, valde då i stället att erbjuda kulturskoleverksamhet under skoltid, så att alla elever i kommunens skolor kunde få chansen att ta del av kulturskolans utbud.

Hur som helst såg läraren från kulturskolan pojkens potential och uppmuntrade honom att till högstadiet söka till en musikklass på en skola som låg i kommunens huvudort. Det var inget som vare sig pojken själv eller hans föräldrar hade tänkt på. Men, sagt och gjort, ansökan skickades in, praktiska prov gjordes och han fick börja i musikklassen.

Snabbt fick han vänner i den nya klassen. De hade ju ett gemensamt intresse i musiken. Och det var inte heller längre utpekande eller skamligt att vara duktig också i de andra ämnena. Pojken trivdes, fick bra betyg och gick vidare till gymnasiestudier. Det blev inte fortsatta musikstudier, som man kanske hade kunnat tro. Nej, naturkunskap och sedan universitetsutbildning inom ekonomi och ingenjörsvetenskap blev vägen.

Men musiken fanns med också på universitetet. Nya vänner och bekantskaper hittades i olika band och orkestrar som var knutna till universitetet. Musiken och den kreativitet den skapar har hjälpt pojken, som nu blivit en ung man, genom livsvalen så här långt i livet och kommer säkert också att göra det framöver.

Vad kan vi då lära av denna berättelse ur det verkliga livet? Ja, en sak är att man inte behöver ha ambitioner eller drömmar om en professionell karriär inom musiken för att ha nytta av tiden i kulturskolan eller förmågan att spela ett instrument.

Det är viktigt att ge utrymme för den som har talangen och entusiasmen för att satsa mot en professionell karriär. Men lika viktig är den som kommer att ha musiken med sig vidare genom livet vid sidan av andra val för framtiden. Och det gäller inte bara musiken. Det gäller kulturyttringar i stort. Därför är just kulturskolornas bredd så viktig, inte minst för individers men också för samhällets kreativitet på så många plan.

Det finns inget motsatsförhållande mellan spets och bredd. De är snarare varandras förutsättningar. Hade inte pojken i min berättelse fått möjligheten att spetsa sin musikaliska kompetens under högstadiet hade han kanske inte heller gått vidare med sina andra drömmar. Och bland klasskompisarna från högstadiets musikklass finns det de som i dag satsar på en professionell karriär - inom både musiken och dansen.

En viktig slutsats blir också: När det gäller att tidigt lära barn och unga att skapandekraften i dem är viktig är kulturskolan en värdefull resurs. Det är en resurs som måste kunna göras tillgänglig utifrån de lokala förutsättningarna. Från Centerpartiet vill vi därför trycka på att kulturskoleverksamhet för barn och unga ska finnas i alla kommuner. Hur verksamheten läggs upp, hur den drivs och vad den ska innehålla måste däremot avgöras utifrån de lokala förutsättningarna. Det är självklart viktigt att tillgängligheten blir god och att hänsyn tas till att alla barn inte har ekonomiskt resursstarka föräldrar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En kommunal kulturskola för framtiden

Herr talman! Tillgång till ett brett kulturliv i hela landet är mycket viktigt för oss i Centerpartiet - ja, det är helt väsentligt. Det är också i kommunerna man bäst vet hur man utvecklar det nära och lokala kulturlivet, som exempelvis kulturskolan. Men med riktade statliga bidrag, som regeringen förespråkar, följer också mer statlig styrning. För oss i Centerpartiet är det i stället uppenbart att det är kommunerna själva som bäst vet hur verksamheten ska drivas, inte staten eller Alice Bah Kuhnke. Hon hade kanske kunnat svara på detta om hon hade varit i kammaren i dag. Hon finns ju anmäld på talarlistan.

Kulturskolan är en kommunal verksamhet. Vi vill då inte ha en statlig politik som riskerar att slå ut exempelvis bra föreningsverksamhet lokalt eller en politik som inte är anpassad efter förutsättningarna även på mindre orter.

Regeringen föreslår i propositionen visserligen inte något förstatligande av de kommunala kulturskolorna men väl ett statligt mål och fyra undermål för verksamheten. Det är kopplat till riktade statliga bidrag.

Regeringens förslag till mål och statsbidrag riskerar att flytta makt över kulturskolornas verksamhet från kommunerna till en myndighet och regeringsbeslut i Stockholm. Ett stort antal remissinstanser har också uttryckt oro för ökad detaljstyrning av verksamheten. Det är en oro som jag delar.

Att staten däremot kan erbjuda stöd till forskning kring kulturskoleverksamheten är inte orimligt. Det är en övergripande fråga där staten bör ta en del av ansvaret. Men det är ett uppdrag som skulle kunna ges till exempelvis Kulturskolerådet, som är en politiskt obunden samverkansorganisation på kommunal nivå. Kulturskolerådet gör redan i dag delvis det som regeringen föreslår att ett kulturskolecentrum hos Kulturrådet skulle göra.

Herr talman! Kulturskolan är en kommunal verksamhet och bör så förbli. Från Centerpartiets sida vill vi inte ha en statlig politik som riskerar att slå ut bra verksamheter lokalt eller som inte är anpassad efter förutsättningarna även på mindre orter. Jag vill trycka på det.

Hur verksamheten läggs upp måste få avgöras utifrån de lokala förutsättningarna. De svenska kommunerna är olika och har valt olika lösningar för sina kulturskolor. Olikheterna är i grunden en rikedom och inte ett problem. Kulturskolans decentralisering är också dess styrka.

Centerpartiet arbetar för att alla ska ha tillgång till ett brett kulturliv oavsett var i landet de bor och vilken bakgrund och ekonomisk situation de har och oberoende av vilka funktionsförutsättningar de har. Kulturen är omistlig och ska vara tillgänglig för alla, så också den kommunala kulturskolan.

Med det, herr talman, vill jag avsluta med att säga att jag står bakom samtliga av Centerpartiet stödda reservationer, men jag väljer här att yrka bifall endast till reservation 1 och att hänvisa till det särskilda yttrande som vi står bakom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En kommunal kulturskola för framtiden

(Applåder)

Debatten

Hämtad sida: 26

26 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Per Lodenius (C): En kommunal kulturskola för framtiden (2018-05-23) — PRESS0