Fru talman! När det gäller det djupa engagemanget i EU-politiken var det ökänt och välkänt att den tidigare regeringen åkte ned till Bryssel och gjorde ingenting. Under sju års tid sa man att det inte skulle gå att hantera effekten av Lavaldomen. Den nya regeringen åkte ned, förhandlade med 27 olika medlemsländer och kommer nu att kunna förflytta positionen till en för den svenska modellen betydligt bättre ställning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av EU-förslag
Det handlar om att den nya, socialdemokratiskt ledda regeringen hade viljan till förändring och hårt arbete. Om man ska arbeta i Europeiska unionen och ta del av det som kan vara positivt med ett samarbete över gränserna måste man vara beredd till hårt arbete för att påverka och se till att de förslag som kommer är genomförbara i enlighet med vår svenska arbetsmarknadsmodell. Där fanns det inget engagemang över huvud taget från regeringen Reinfeldt. Man gjorde ingenting.
Jag vet inte hur många gånger jag har stått i denna talarstol och ställt frågor till Reinfeldt, Littorin och andra moderata ministrar om vad de gjorde nere i Bryssel för att rätta till det som Lavaldomen ställt till. Svaret blev hela tiden: Det går inte. Vi gör ingenting, för om vi skulle göra något eller lyfta upp frågan riskerar det att bli sämre.
Fru talman! Min fråga till Christian Holm Barenfeld är: Ser du inte något av den oro som alla andra ser när det gäller den bristande legitimiteten för EU? Har Christian Holm Barenfeld i så fall inga synpunkter på detta? Till och med liberala och konservativa partikamrater till Christian Holm Barenfeld ute i Europa är övertygade om att detta är ett problem.