Fru talman! Som tidigare har sagts debatterar vi motioner från den allmänna motionstiden i höstas. Det är ett stort område, många motioner och mycket olika fokus.
Vi är fortfarande mitt i en pandemi som det senaste året har förändrat arbetsvillkoren och miljön för våra studenter. Som vi har sett har nästan allt arbete skett på digitaliserad väg. Studierna har sett väldigt annorlunda ut för studenterna; man har missat tiden tillsammans med kamrater på fritiden.
Under tiden har vi också byggt ut den högre utbildningen så att fler får en studieplats. Detta är väldigt viktigt.
Jag tänkte göra en liten historisk tillbakablick för att fokusera på hur viktig den högre utbildningen har varit genom århundradena fram till i dag. Vi kommer att se vissa likheter med i dag.
På 1100-talet, när de första universiteten kom till, utbildade man präster och ämbetsmän. Det var alltså i första hand en yrkesutbildning på den tiden.
År 1477 fick vi vårt första universitet i Sverige, i Uppsala.
På 1800-talet pratade man väldigt mycket om det som en tidigare talare här, Fredrik Christensson, pratade om, nämligen bildningsidealet. Det var viktigt att individen både förstod sig själv och fick en helhetsbild av samhället för att öka demokratin, och detta pratar vi om också i dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan
I början av 1900-talet hade vi i Sverige sex lärosäten, universitet och högskolor. På 1920-talet hade vi 6 500 studenter. År 1945 hade antalet ökat till 14 000.
En gång tidigare har jag stått i den här talarstolen och berättat om när jag ägnade en helg åt att läsa 1940 års skolutredning. Jag tänkte faktiskt komma tillbaka till den i dag.
Den innehöll två delar. Den ena delen var det som jag pratade om förra gången: att se över skolsystemet. Det andra syftet med den skolutredningen var att öka rekryteringen till högre utbildning bland - för att använda utredningens ord; det är inte jag som säger detta - landsbygdens människor, som man då kallade vissa människor, och grupper med lägre utbildningsnivå. Det var ett av syftena med 1940 års skolutredning.
På 60-talet kom det allmänna studiestödet till. Det gjorde att fler människor - kanske från de grupper som 1940 års skolutredning pratade om - kom till den högre utbildningen eftersom de fick möjlighet att ta sig dit.
Högskolereformen 1977 hade som syfte att bredda rekryteringen. Vi vet att högre utbildning alltid har bidragit till tillväxt och utveckling och alltid kommer att göra det. Jag tänkte uppehålla mig lite vid detta med breddad rekrytering.
Som flera talare tidigare har sagt är det ju tyvärr så att familjebakgrunden spelar en alldeles för stor roll för om man över huvud taget pluggar och vad man pluggar vidare till i högre utbildning. Vi ser att de som kommer från familjer med lägre utbildningsnivå oftare väljer yrkesutbildningar - sjuksköterska, lärare och så vidare - medan de som kommer från familjer som är vana vid den akademiska världen väljer andra program eller kurser. Detta är någonting som vi verkligen behöver försöka att ändra på.
Vi ser också att det i dag är fler kvinnor än män som pluggar vidare. På 50-talet var det 14 procent som bedrev högre studier, och då var det lika många kvinnor som män. Man kan ju fundera på vad det är som har hänt efter 50-talet som gjort att männen i det här fallet halkat efter.
UKÄ har också visat att ungefär 5 000 studenter per årskull som har goda betyg och som mycket väl skulle kunna plugga vidare väljer att inte göra det. Detta behöver man också fundera på - hur kommer det sig?
Det är ingen hemlighet att vi socialdemokrater tycker att alla gymnasieprogram genom att vara högskoleförberedande ska kunna leda till högre utbildning för den som vill. Ännu mer tycker man det när man ser siffrorna som visar att 64 procent av eleverna från de högskoleförberedande programmen pluggar vidare inom tre år medan det bara är 10 procent av eleverna från yrkesprogrammen som pluggar vidare. Man behöver verkligen fundera på om det ska se ut som det gör i dag. Det tycker inte jag.
Den breddade rekryteringen har också betydelse när det gäller det faktum att närheten till ett lärosäte spelar roll. Vi vet att vi har 251 kommuner i vårt land som har invånare som ligger under genomsnittlig utbildningsnivå. Vår forskningsminister, Matilda, brukar säga så här: Var du bor ska inte vara avgörande för dina möjligheter i livet. Det kan man ju verkligen hålla med om.
I dag visar dock all statistik att det faktiskt har betydelse om man bor nära ett lärosäte eller inte. Därför är det spännande att se de länder som går före, som Skottland, som har bestämt sig för att man ska ta utbildningen till studenten i stället för att ta studenten till utbildningen. Detta gör man med hjälp av campus och lärcentrum.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan
Vi har några goda exempel i Sverige på just detta med lärcentrum. Vi har också vissa utredningar som har visat att det finns mycket viktiga vinster att göra genom att satsa på lärcentrum, till exempel att man får de studieovana att vilja plugga och att man får dem som stannade kvar - som inte åkte iväg och som inte lämnade hembygden - att komma tillbaka till högre utbildning. Självklart har det också betydelse för den regionala och lokala kompetensförsörjningen.
Det är många som har pratat om kvalitet här i dag, och det tänker jag också göra lite grann. Vi har ju UKÄ som granskar, som utvärderar och som prövar examenstillstånd, och när man gör det utgår man från högskolelagen och högskoleförordningen men också från principerna för kvalitetssäkring i Europa. Nu under 2021 ska en förstudie för det nationella kvalitetsutvärderingssystemet vara på plats, och det nya systemet ska börja gälla från 2023.
Precis som någon sa tidigare har vi hög kvalitet i Sverige. När man granskar olika saker, till exempel ämneslärarutbildningen senast, är det vissa lärosäten som får anmärkningar och som då har ett år på sig att rätta till det. Om de inte rättar till det får de lägga ned sin utbildning.
Jag ska också säga några ord om studenterna. Jag inledde ju med historien och att högre utbildning förr var för de få. Hösten 2020 fanns det 384 500 studenter, 19 600 fler än 2010. Det är fler som får en chans att förverkliga sina drömmar. Antalet examinerade har också ökat med 9 procent, och det är bra.
Pandemin har gjort att behovet av utbildningsplatser har ökat, och för att möta behovet behöver vi öka antalet studieplatser.
Avslutningsvis: Det finns 24 reservationer om allt från högskoleprov, studentfrågor, dimensionering, legitimation och så vidare, som vi har hört om tidigare. Jag yrkar avslag på alla reservationer med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående arbete och redan vidtagna åtgärder och yrkar bifall till förslaget i betänkandet.