Fru talman! Den utredning som vi talar om skisserar två alternativa vägar. Antingen ska man införa en insynslag - det som Tidöavtalet refererar till som en insynsprincip - eller så ska offentlighetsprincipen införas i fristående skolor. Skillnaden mellan dessa två är att offentlighetsprincipen gör att alla handlingar som finns inom verksamheten som huvudregel är offentliga, medan insynsprincipen säger att bara vissa handlingar är offentliga och att man kan vägra att lämna ut handlingar av viss karaktär.
En vägransgrund som insynsprincipen kommer att omfatta är affärs och driftsförhållanden för huvudmannen. Vilka uppgifter är det Mathias Bengtsson vill hålla hemliga när han vill ha en insynsprincip i stället för en offentlighetsprincip? Jo, det är de uppgifter som huvudmannen hanterar som gäller affärs- och driftsförhållanden, alltså hur skattebetalarnas pengar används. Det är dessa uppgifter som Mathias Bengtsson inte vill ska bli offentliga.
Det är att stå på kapitalets sida. Det är inte att stå för en ordning där friskolornas förehavanden kan granskas, där allmänheten har insyn, där medierna kan granska och där eleverna kan få jämförbar information om offentliga och fristående verksamheter.
I sakfrågan handlar det om att välja om uppgifter om friskolor ska betraktas som affärshemligheter eller vara offentliga för alla. Detta är det sakpolitiska valet här. Även om Mathias Bengtsson, som Daniel Riazat påpekade tidigare, har gett uttryck för att han och hans parti tycker att uppgifterna ska vara offentliga har han rättat in sig i ledet. Sverigedemokraterna sitter här och ser nöjda ut. De nickar och är glada för att Kristdemokraterna rättar sig efter vad de tycker. Det är det som händer här.
Det blir ingen offentlighetsprincip; det är det Mathias Bengtsson säger nu. Tack för tydligheten!
(Applåder)