Herr talman! I dag debatterar vi utrikesutskottets betänkande rörande FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik.
FN är och ska förbli en hörnsten i svensk utrikespolitik. FN är en unik och viktig organisation. Ingen annan organisation samlar världens stater för att arbeta för fred och säkerhet. Men det är också en organisation med stora utmaningar.
Sverige befinner sig som FN-medlem jämte en rad mångfasetterade länder, många med en syn på demokrati och mänskliga rättigheter som skiljer sig avsevärt från vår egen. Det är helt centralt att FN sätter upp tempot när det gäller reformarbetet. Utan en förändring kommer inte tilltron till FN att kunna bestå.
Sveriges utrikesförvaltning lägger nu stor kraft på att få en plats i FN:s säkerhetsråd. Samma engagemang måste till för att få till stånd en reformering av FN. FN:s stadgar som kom till 1945 tar inte hänsyn till dagens komplexitet i världssystemet, vilket gör att säkerhetsrådet, genom vetorätten, ständigt står inför låsningar.
Vi kan inte stillatigande acceptera att säkerhetsrådet inte tar sitt ansvar för att upprätthålla fred och säkerhet. Men också generalförsamlingen och dess utskott måste moderniseras och effektiviseras. I utrikesdeklarationen tydliggjordes att Sverige ska bli en mer aktiv medlem i FN och att ambitionen är att Sverige ska delta i fler FN-ledda fredsfrämjande insatser. Men viljan att stärka Sveriges engagemang och aktivitet i FN måste handla om mer än bara ökad svensk närvaro.
I betänkandet framhålls dock att EU är och ska vara det centrala forumet för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. EU:s stora styrka ligger i en utrikespolitik baserad på normer och värderingar. Som världens största ekonomi, världens största handelspart och världens största biståndsgivare har EU möjlighet att påverka utvecklingen i världen genom en rad olika kanaler.
EU måste gemensamt stå upp när FN:s säkerhetsråd misslyckats med att få ett slut på dödandet i Syrien eller när omvärlden står splittrad kring de grundläggande frågorna om händelseutvecklingen i Ukraina. EU måste gemensamt stå upp när barn dör av hunger och brist på vaccin, när flyktingströmmarna fortsätter att öka och när naturkatastroferna slår till allt hårdare.
Herr talman! För oss kristdemokrater är det helt centralt att utrikespolitiken är värdebaserad och står upp för och försvarar människans absoluta värde. Men demokratin och friheten i världen är på tillbakagång.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik
När Freedom House släppte sin rapport Frihet i världen 2015 konstaterade de att vi nu är inne på det nionde året i rad då friheten minskade på det globala planet. Antalet demokratier blir färre, och existerande demokratier misshandlas av ledare som krampaktigt håller sig kvar vid makten. Medborgerliga fri- och rättigheter kränks.
Utvecklingen är minst sagt oroande, och Sverige och EU måste med kraft stå upp för ett starkt stöd till demokratiinsatser i diktaturer och nya demokratier världen över. Om inte respekten för demokrati och mänskliga rättigheter får vara ledstjärna går vi vilse i en våldets och diktaturens labyrint.
De stora insatserna för en konkret förändring i människors liv och vardag görs av människor som vågar bryta mönster och stå upp för frihet och rättvisa där förtryck råder. MR-försvarare och demokratikämpar lever i många länder under hot eller otrygghet till följd av sitt engagemang. Det är vår moraliska plikt att göra allt vad vi kan för att skydda och stötta dessa hjältar. Sverige skulle kunna göra betydligt mer till stöd för enskilda MR-försvarare och i internationella sammanhang lyfta fram olika personer och stå upp för deras rätt.
Därför stöder vi förslaget i Folkpartiets partimotion. Jag yrkar bifall till Alliansens reservation nr 3 som handlar om att vi vill tillsätta en utredning med mandat att presentera en agenda för ett ökat svenskt stöd till demokratiseringsprocesser och enskilda demokratiaktivister. En ökad andel av biståndet bör även riktas till att främja yttrandefrihet, pressfrihet och oberoende medier i diktaturer och nya demokratier.
Herr talman! Den kristdemokratiska ideologin sätter människovärdet i centrum. Varje individ har ett och samma, och ett okränkbart, värde. Om vi gemensamt ska komma någonvart med vår strävan efter att utrota fattigdom och förtryck måste vi ha människovärdet som utgångspunkt. Apartheid i Sydafrika vore ett otänkbart begrepp om de vita i Sydafrika förstod att människovärdet inte har någonting med hudfärg att göra. Museveni i Uganda hade aldrig behövt beröva homosexuella människovärdet, och Islamiska staten hade aldrig kunnat mörda på grund av religiös tillhörighet - listan kan dessvärre göras lång. Det är en lista på brott mot mänskliga fri- och rättigheter som pågår i vår värld och som vi måste göra allt i vår makt för att bekämpa.
För Kristdemokraterna är religions- och övertygelsefriheten grundläggande rättigheter i varje samhälle. Inskränkningar av denna frihet måste också uppmärksammas och fördömas.
Sverige har som ett av få länder tagit emot människor som flytt från Mellanöstern bara för att de är kristna. 34 kilometer från oss ligger Södertälje - en stad som har blivit känd världen över som en fristad för denna kristna minoritet som sedan tusentals år har sina rötter i länder som Irak, Syrien och Turkiet.
Utifrån denna unika situation, herr talman, och det kritiska läge som denna minoritet lever under i Mellanöstern är det anmärkningsvärt att detta faktum inte belystes i regeringens utrikesdeklaration. Religionsfrihet är ingen sidofråga. Den hör hemma i kärnan av debatten om de mänskliga rättigheterna. Det är viktigt att utskottet har enats om en bra formulering om vikten av religionsfrihet och att utskottet betonar att den pågående förföljelsen av kristna i Mellanöstern måste upphöra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik
Herr talman! I länder som genomgår eller har genomgått krig och katastrofer är kvinnor särskilt utsatta; det har många av oss talat om här i dag. I år är det 25 år sedan kvinnokonferensen i Beijing ägde rum och 15 år sedan FN:s säkerhetsråd antog resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Kristdemokraterna kräver att FN:s resolution med kraft aktualiseras för att se till att kvinnor får inflytande i fredsarbete och det planeringsarbete som görs efter ett fredsavtal.
Herr talman! Demokratin och friheten i världen är på tillbakagång. Låt oss hoppas att världen kan ta sitt ansvar och att vi tillsammans kan vända trenden gällande brott mot mänskliga rättigheter. De får inte bli fler; de måste bli färre. Det handlar om att stå upp för människovärdet.
Kristdemokraterna ställer sig bakom alliansreservationerna, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till nr 3.
(Applåder)