Herr talman! Vi ska debattera subsidiaritetsprövning av förslaget till förordning om Europeiska unionens program för social förändring och social innovation. Först vill jag yrka bifall till reservation 1.
Sverigedemokraterna anser att medlemsstaterna har ansvaret för att utforma och genomföra politiken på det sysselsättnings- och socialpolitiska området. Vi bedömer till skillnad från utskottsmajoriteten att programdelarna Progress och Eures strider mot subsidiaritetsprincipen. Vi gör bedömningen att medlemsstaterna själva bäst och med bästa resultat kan uppnå målen för programmen på nationell nivå.
Någon skulle nu kunna påstå att vår bedömning har färgats av vårt motstånd mot en harmonisering av arbetsmarknads- och socialpolitiken. Men det är vår övertygelse att denna övervakning i syfte att harmonisera inte är till gagn för medlemsstaterna. Det ska erkännas att den påverkan på framför allt arbetsmarknadspolitiken och arbetsmarknaden som EU-medlemskapet har haft de senaste åren förskräcker.
När det gäller den tredje programdelen, som rör mikrofinansiering och socialt entreprenörskap, delar vi utskottsmajoritetens bedömning, förutom att vi har en mer skeptisk syn på mikrokrediter som sådana.
Jag kan också konstatera att det som under förra riksdagsåret var någonting nytt och unikt, att Alliansen hävdade svenskt självbestämmande i subsidiaritetsprövningar, numera närmast verkar vara en omläggning av politiken, om vi tittar på de ärenden vi i går hade på riksdagsgruppens bord. Jag hälsar Alliansen välkommen till den EU-kritiska planhalvan.