Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret.
Tack vare den budget som Moderaterna och Kristdemokraterna lyckades driva igenom i höstas blev det rejäla anslagsförstärkningar till Sveriges kommuner och landsting i form av ökade generella statsbidrag. Det gör att varje kommunpolitiker och kommunfullmäktige i landet har möjlighet att prioritera det som är mest angeläget i just den kommunen.
Men denna diskussion handlar konkret om socialtjänsten och de behörighetskrav som vi har ställt i bred enighet, och jag är kritisk till att regeringen är så passiv. Jag och Moderaterna är inte motståndare till att övergångsbestämmelserna förlängs, vilket jag var tydlig med i mitt anförande. Vi är dock kritiska till att regeringen och Ann-Christin Ahlbergs parti inte ha några idéer och förslag på hur man kan komma till rätta med de allvarliga problem som vi ser inom socialtjänsten.
Som Bris lyfter fram vittnar fler och fler ungdomar om problem med att de inte får det stöd som de enligt lagen har rätt till. Vi vet att socialsekreterare slutar inom socialtjänsten för att de tycker att arbetsbelastningen är för tung och arbetet för krävande.
Som ledamoten Ahlberg lyfte fram i sitt anförande är det brist på socialsekreterare och socionomer i socialtjänsten trots att socionomutbildningen är en av Sveriges mest populära utbildningar. Det utbildas många socionomer, men många väljer att sluta i socialtjänsten eller inte ens söka anställning där.
Då måste vi politiskt, tycker jag och Moderaterna, göra vad vi kan för att öka attraktiviteten i socialtjänsten så att socialtjänsten blir en mer attraktiv arbetsgivare. Vi måste jobba med digitalisering för att frigöra mer tid så att socialsekreterare kan jobba med det verkligt viktiga, som att hjälpa de mest utsatta barnen, och lägga mindre tid på byråkrati och administration.
Regeringen är passiv. Ledamoten Ahlbergs parti är passivt. Det, herr talman, är ett svek mot de mest utsatta barnen.