Herr talman! I dag ska vi debattera civilutskottets betänkande angående nya regler om hållbarhetsrapportering. Detta ärende har behandlats i olika omgångar och i olika form sedan 2014, så historiken sträcker sig längre tid tillbaka än vad flera av oss har varit här.
Avsikten med det nya direktivet är att komma till rätta med brister i befintliga regler, som bedöms ha otillräcklig kvalitet. Syftet är att ge tillgång till tillförlitlig och jämförbar information om både miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning. Detta ska på sikt bidra till hållbara investeringar och stärka konkurrenskraften när det gäller förnybart och hållbart kapital över tid.
Regeringen ser till att vi håller vakt om frågan så att vi håller oss på en miniminivå. Vi som är ett mindre land måste inte alltid gå ut först, utan vi bör vara försiktiga för att kunna vara konkurrenskraftiga med en reglerbarhet som alltid varit Sveriges styrka. Överreglering leder till ökade kostnader och ökad regelbörda som på sikt riskerar att försvaga den svenska konkurrenskraften.
Vikten av att begränsa den administrativa bördan för de små och medelstora företagen lyfts särskilt fram i denna proposition. Kravet på att stora företag måste upprätthålla en rapport begränsas samtidigt.
För att kunna genomföra EU-direktiven om företagens redovisningar och om könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade företag utformas direktiven enligt miniminivån, och regeringen betonar vikten av att begränsa den administrativa bördan. Regeringen betonar även att man arbetar fokuserat och lyfter fram förenklingsarbetet, som stärks i Regeringskansliet, hos myndigheter och i EU-arbetet.
För att kunna identifiera olika skeden i lagstiftningskedjan arbetar man med två råd. Det första är förenklingsrådet, och dit ska förslag på åtgärder som förenklar inom svensk lagstiftning lämnas. Det andra är implementeringsrådet, som jag nämnde i debatten om digitala kvitton som hölls förra veckan. Detta råd ska lämna rekommendationer för implementering av EU-direktiv, med särskild uppmärksamhet och intresse från ett företagsperspektiv i fråga om kommande lagstiftning på just EU-nivå.
Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga: utan företag ingen miljö. Företagen driver utveckling och innovation. Regelkrångel och redovisningar driver kostnader. Med höga kostnader blir det ingen tillväxt.
Företag är motorn för innovationskraften för en bättre miljö. Det är näringslivet som går före i den gröna omställningen, inte politiken. Vi vet om våra olika roller. Vi skapar förutsättningarna för att företagen ska växa. En planta kan man inte sluta ge näring och tro att den ska fortsätta växa och ge grönska. På samma sätt är det med våra företag. Man kan inte ta näringen ifrån företagen och tro att de ska fortsätta växa och utvecklas. Denna utsaga beskriver varför regeringen har valt att lägga sig på just miniminivå.
Låt oss begränsa regelkrånglet och skapa möjligheter i stället! Vi får inte bättre företag än vi har politiker. Det är vi som skapar förutsättningarna. Det är viktigt att inte glömma bort detta i all byråkrati. EU-direktiv hanteras bäst på just EU-nivå, och det är också där direktivet kommer att följas upp och utvärderas.
Jag yrkar bifall till förslaget.