Fru talman! Först vill jag säga att jag tycker att det är bra att Miljöpartiet efter moget övervägande har sett värdet av marknadshyror och att man kommer att strida för att det ska genomföras. Jag tror att det kommer att gynna bostadsmarknaden i längden, precis som Miljöpartiet sa. Kortsiktigt tror jag inte att det gör så stor skillnad, men i längden gör det det.
Miljöpartiets Rasmus Ling sa också i sitt anförande att man vill ha ett nytt bostadspolitiskt mål om 450 000 nya bostäder till 2025. Min första fråga är givetvis om jag uppfattade det rätt. Om jag uppfattade det rätt är min fråga, eftersom man har suttit i regeringen sedan 2014 och haft bostadsministerposten sedan 2015, vad det i så fall är som har hindrat Miljöpartiet från att ha ett sådant mål redan i dag. När man har bostadsministerposten är man ju ytterst ansvarig för Sveriges bostadspolitik, och då borde man också ha ett visst inflytande över hur denna hanteras.
För att uppnå en bostadsmarknad som fungerar behövs inte bara nyproduktion utan även en rörlighet på bostadsmarknaden. I en interpellationsdebatt med den bostadsminister vi har i dag fanns inget intresse att öka rörligheten på bostadsmarknaden genom en minskning av de kreditrestriktioner som finns mot vanliga medborgare, och då är min fråga: Har ledamoten samma uppfattning som bostadsministern, eller kan man tänka sig att öka rörligheten på bostadsmarknaden genom att lätta på kreditrestriktionerna för vanliga medborgare?