Fru talman! Jag har ingen beröringsskräck, och jag har definitivt inte någon prestige i frågan. Men jag tar mig rätten att veta vad jag själv står för och vilken uppfattning vi hade när vi ursprungligen hanterade frågan.
Jag betackar mig för sverigedemokratiska konspirationsteorier om att vi tyckte någonting helt annat. Ni läser ju protokoll ungefär som en del läser . skrifter av olika slag. Jag ska inte ge exempel. Det är ju helt hopplöst.
Vi har beskrivit hur vårt förslag ser ut. Vi har fört debatten. Jag har också fört interpellationsdebatter vad gäller karenstiden. Jag har diskuterat med flera statsråd, och jag har i månader diskuterat den här frågan med kamrater. Jag är väldigt klar över och trygg i vad vi har tyckt.
Men sedan handlar det om att åstadkomma någonting i verkligheten. Då är det på det sättet att verkligheten har gett oss en S-MP-regering med stöd av Vänsterpartiet som faktiskt måste ta sitt ansvar. Jag tänker inte ta ifrån dem det innan vi har ett val, utan jag tänker se till att de får ta sitt ansvar och pröva de regelverk som finns och inte hålla på med en massa mischmasch här.
Politik måste vara mer än plakat. Politik måste vara mer än att få häftiga reservationer eller bli nedklubbad. Politik måste vara att försöka få fram ett ställningstagande som håller, och så kommer jag att fortsätta att arbeta.
Ljug inte om vad Moderaterna har stått för! Påstå inte att vi håller på med något slags speluppträdande här! Det handlar faktiskt om att förändra verkligheten och lösa problem. Det har riksdagen i dag möjlighet att göra i en liten fråga, och det tycker jag är väldigt bra.
(Applåder)