Herr talman! Hans Göran Franck har frågat mig
vilka åtgärder regeringen avser vidta för att stödja
den kambodjanska regeringens strävan efter fred
och utveckling.
Låt mig först säga att jag är glad att få detta tillfälle
att besvara en fråga om just Kambodja eftersom
jag, liksom biståndsministern, bara för någon vecka
sedan direkt kunde informera mig om läget i landet
under min kambodjanske kollegas besök här. Från
svensk sida fick vi då också tillfälle att uttrycka vårt
stöd för den kambodjanska statsledningens och
regeringens strävan mot fred och demokrati.
Valet i maj 1993 blev en glädjande framgång för de
demokratiska krafterna i Kambodja och därmed
för den FN-stödda fredsprocessen i landet. Trots
hot och obstruktion från Röda khmererna, och våld
utövat av andra antidemokratiska krafter, gick
folket till valurnorna för att landet skulle få en
demokratiskt vald regering.
Dess värre har utvecklingen i Kambodja inte på
långt när motsvarat de förhoppningar som väcktes
genom valen. Bristen på fred och framåtskridande
drabbar inte bara försörjningen utan även
demokratiska institutioner, rättsväsendet och
statsförvaltningen. Stridigheterna mellan de dåligt
utrustade och ibland illa disciplinerade
regeringsstryktorna och de röda khmererna böljar
fram och tillbaka, med risk för nya
flyktingströmmar. Kambodja har kanske det
största beståndet i världen av utlagda minor.
I sina försök att tämja eller neutralisera de
destruktiva krafterna fördes på kung Sihanouks
initiativ samtal mellan representanter för regering
och parlament och Khmer Rouge-ledarna i
Pyongyang kring senaste veckoslutet. Glädjande
nog rapporteras vissa framsteg från samtalen,
såsom möjligheten av en fredsöverenskommelse.
Före mötet hade kungen ökat pressen på Röda
khmererna genom att begära militär och annan
hjälp från några ledande nationer. Från svensk sida
följer vi med stor uppmärksamhet utvecklingen av
dessa försök att eliminera hotet från de röda
khmererna.
Herr talman! Fred och utveckling hänger särskilt
nära samman i Kambodja. Den stora fattigdomen
på landsbygden kan, trots minnena av alla
begångna vedervärdigheter, utnyttjas av Röda
khmererna.
Vårt bistånd till Kambodja, som uppgår till
omkring 100 miljoner kronor årligen och är inriktat
på humanitära insatser och återuppbyggnad, har
därför även stor betydelse för att skapa betingelser
för fred. Vi anser att vi genom detta bistånd stödjer
kung Sihanouks och den kambodjanska
regeringens fredsansträngningar. Inte minst är
minröjningsprogrammet, till vilket Sverige bidrar,
nödvändigt för att få till stånd en utveckling över
huvud taget på den kambodjanska landsbygden.
Som regeringen anför i budgetpropositionen bör
biståndet framöver inriktas på långsiktigt
samarbete under förutsättning att utvecklingen
leder till politisk och ekonomisk stabilitet.