Fru talman! Den tiden är förbi när vi, åtminstone
från regeringens sida, vidtog åtgärder för att sätta en
viss valutakurs.
Jag har gjort en kommentar. När statistiken kom
som visade att vi hade ett rekordstort överskott i utri-
keshandeln i oktober - det har aldrig varit så stort
under min tid som handelsminister, och det kanske
fortsätter att växa - tyckte jag att det var rimligt att
påpeka att det kan ha berott på att svensk industris
konkurrenskraft har dragit fördel av att kronan har
varit gynnsam för dem under senare tid. Jag konstate-
rade också att i ett läge när den internationella kon-
junkturen har stoppat tvärt, när för första gången på
ett kvarts sekel alla de tre stora ekonomierna i världen
- USA, Japan och Tyskland - har minus i sin pro-
duktionsutveckling - BNP minskar samtidigt - lind-
ras effekterna på arbetsmarknaden och arbetslösheten
i Sverige, på produktionen i svensk industri, av att vi
samtidigt har haft förändringen i växelkursen.
Det är den effekt som är nu av den växelkurs som
har varit sista tiden. Därmed har jag inte sagt att vi
långsiktigt är gynnad av en svag växelkurs. Absolut
inte. Det är i själva verket inte min åsikt. Just nu har
vi haft en stark fördel av att inte ha varit bundna av
någon gammaldags rigid valutapolitik - som vi var en
gång i tiden.
Jag tänker fortsätta att påpeka detta, likväl som
jag påpekade att det var en styrka för Sverige att
växelkursen var stark när vi hade överhettnings-
problem och Riksbanken höjde räntan. Det kylde ned
på motsvarande sätt. Det var tur. Jag tycker att det här
var tur också, även om det är tvärs emot ordens valör
när man pratar om en stark och svag valuta.