Herr talman! Holger Gustafsson har frågat mig vilka åtgärder som jag avser att vidta för att förbättra villkoren för svenska äggproducenter.
Varje land fastställer de regler som ska gälla för näringslivet i landet i fråga. Skatter och avgifter fastställs till vissa nivåer, krav ställs för att uppnå en hållbar nivå av miljöutsläpp och krav ställs även på att animalieproduktionen ska vara etiskt hållbar. Detta är i grunden inget anmärkningsvärt.
Sverige ligger generellt sett i den internationella täten när det gäller djurskydd och djurhållning. I Sverige ser vi det som självklart att djuren behandlas väl och inte utsätts för onödigt lidande. Regeringens strävan är att jordbruket i alla avseenden - inklusive djurhållningen - ska vara miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar. Den sociala dimensionen kräver en etisk hållbarhet. I denna strävan måste vi alltid vara beredda att göra de avvägningar som krävs när motstridiga intressen föreligger. Det är dock viktigt att i dessa sammanhang beakta näringens konkurrenskraft.
Jag håller inte med Holger Gustafsson om att omställningen gått för snabbt. Burförbudet beslutades i samband med den nya djurskyddslagstiftningen redan 1988. Producenterna fick då en övergångstid om tio år, vilket är en vanlig period i dessa sammanhang. Samma tidsperiod gällde för andra förändringar, till exempel nya båspallsmått för nötkreatur. Efter denna övergångsperiod utfärdades för äggproducenterna även vissa dispenser, vilket innebär att perioden utsträcktes ytterligare. Jag är stolt över de producenter som redan tidigt gick över till alternativa system och beklagar verkligen att de utsatts - och fortsatt utsätts - för illojal konkurrens från en del av sina kollegor som fortfarande förhalar omställningen genom att producera ägg i otillåtna burar.
Sverige kommer, som första EU-land, att inom en snar framtid ha genomfört EU:s värphönsdirektiv (1999/74/EG). Detta direktiv förbjuder från 2012 hållandet av värphöns i traditionella burar utan rede, sittpinne och sandbad. Näringen i flera andra medlemsländer skulle önska att detta förbud sköts upp och har därför utövat lobbying för att uppnå detta. Det ligger i högsta grad i Sveriges intresse att EU:s förbud mot traditionella burar inte senareläggs. Både jag och mina tjänstemän har i bilaterala kontakter med kommissionen vid ett flertal tillfällen lagt fram Sveriges ståndpunkt i frågan. För de svenska äggproducenternas framtid är denna fråga mycket viktig.
Jag avser att på en generell nivå verka för svenska äggproducenters konkurrenskraft och stärka den. Ett exempel är den informationskampanj om märkningen av ägg som regeringen aktivt bidragit till. Regeringen strävar i stort efter att fortsatt stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft. Den nyligen genomförda sänkningen av skatten på dieselolja inom bland annat yrkesmässig jordbruksverksamhet är ett led i detta arbete. Vidare är äggproducenterna likt andra företagare betjänta av generellt goda villkor för företagande och stabila statsfinanser. Detta har vi i Sverige. I förslaget till budgetproposition för 2006 finns dessutom en återföring av skatt på handelsgödsel till näringen om 100 miljoner kronor. Dessa medel bör bland annat användas för att bidra till att konkurrens- och tillväxtförmågan hos svenskt jordbruk stärks.
Grunden för regeringens arbete rörande jordbrukspolitiken slogs fast i regeringens proposition
Riktlinjer för Sveriges arbete med jordbruks- och livsmedelspolitiken inom Europeiska unionen
(prop. 1997/98:142, bet. 1997/98:JoU23, rskr. 1997/98:241). Där anges att Sverige ska verka för att främja ett brett och varierat utbud av säkra livsmedel till skäliga priser, främja en hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion och bidra till global livsmedelssäkerhet. Samhällets styrning av jordbruksproduktionen ska begränsas till ur samhällets synvinkel kollektiva nyttigheter. Låga marknadspriser utgör ingen grund för regeringen att agera. Tvärtom bör även marknaden för ägg styras av marknadens signaler i form av prisinstrumentet. I den långa omställning av äggproduktionen som vi har tagit oss igenom har varje producent ställts inför valet att ställa om till alternativa system för äggproduktion eller till annan jordbruksproduktion.
Jag känner en stor tillförsikt inför de svenska äggproducenternas framtid. Vi har inom en snar framtid en omställd produktion. Svenska värphönsanläggningar är förmodligen de modernaste i världen, och vi har mycket kunniga och kompetenta äggproducenter. Marknadspriserna både i Sverige och i EU har ökat under hösten. Till detta kommer att vi inom några år står inför en omställning av den europeiska äggproduktionen med start i Tyskland och Österrike. Detta kommer att öka efterfrågan på ägg från alternativa produktionssystem. Här kommer att finnas en potential för svenska äggproducenter.