Herr talman! Sverigedemokraterna har en tradition av att värna kulturarvet och har sedan tidigare motionerat om att förstärka skyddet och försvaret av vårt kulturarv i händelse av krig eller kriser genom ett kulturellt driftvärn som en del av ett återupprättat civilförsvar. Vi välkomnar därför också en ratificering av denna fråga i Haagkonventionen.
Andra protokollet i konventionen anger att en ny högre skyddsnivå för kulturarv av stor betydelse för mänskligheten ska inrättas och att vissa gärningar ska kriminaliseras i avtalsparternas nationella rätt. Enligt protokollet ska en mellanstatlig kommitté upprättas för att följa upp arbetet och efterlevnaden av konventionen.
Kulturegendom avser fast och lös egendom av stor betydelse för varje folks kulturarv, såsom böcker, konstverk, vetenskapliga samlingar, arkiv, grupper av byggnader samt utställningsplatser för kulturegendom som museer och bibliotek.
Protokollet klargör också att konventionen ska tillämpas i fredstid liksom vid väpnad konflikt, och de påskrivande parterna åtar sig att vidta förberedande åtgärder för att förbereda skyddet av kulturegendom inom sitt territorium.
Sverigedemokraterna anser att Sverige skyndsamt bör ratificera andra protokollet till Haagkonventionen den 14 maj 1954 om skydd av kulturegendom. Det är positivt att regeringen föreslår en ratificering, men vi menar att regeringen inte fullt ut beskriver hur Sverige ska leva upp till de åtaganden som ratificeringen innebär.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt skydd av kulturegendom vid väpnad konflikt och under ockupation
Ett flertal remissinstanser delar inte regeringens bedömning att kostnaderna för ratificeringen blir marginella. Bland annat uttrycker Riksantikvarieämbetet i sitt remissvar att en ratificering kommer att innebära betydande arbetsinsatser såväl för dem som för länsstyrelserna.
Utöver detta inrättas genom artikel 29 en fond till skydd av kulturegendom vid väpnad konflikt som Sverige vid en ratificering har att förhålla sig till. Även om det är tillåtet att exempelvis låta fonden bestå av medel donerade av privata organisationer anser vi att det är rimligt att regeringen tydliggör hur Sverige som stat ska bidra ekonomiskt. Det finns anledning att från regeringens sida se över och redovisa i vilken omfattning medel kan behöva avsättas för att Sverige ska leva upp till de internationella åtaganden en ratificering innebär.
Riksantikvarieämbetet menar att genomförandet av förslagen kommer att innebära omfattande arbetsinsatser och att det därför måste tillföras resurser. Även andra remissinstanser, såsom Statens fastighetsverk och Svensk biblioteksförening, menar att det krävs resurser för inventering, urval och märkning av kulturegendom, framför allt eftersom ett urval enligt bestämmelserna i konventionen ännu inte har gjorts. Vi menar att regeringen bör tillföra nödvändiga medel till berörda myndigheter samt till fonden för att Sverige ska kunna fullfölja de åtaganden som en ratificering av konventionen ålägger oss som stat - därav vår reservation.
Sverigedemokraterna anser också, likt Försvarsmaktens remissvar, att det är mer naturligt att de bestämmelser som regeringen avser att placera i kulturmiljölagen i stället förs in i 22 kap. eller i ett annat lämpligt kapitel i brottsbalken.
Med hänsyn till det förändrade säkerhetsläget i världen och vårt närområde anser vi att det är av yttersta vikt att en ratificering sker skyndsamt. Även om regeringen inte uttryckt att en ratificering kommer att dröja vill jag påpeka att redan 2010 framfördes en uppmaning att ratificera.
Herr talman! Jag yrkar bifall till Sverigedemokraternas reservation i betänkandet.
I detta anförande instämde Mikael Jansson (SD).