Herr talman! Elisabeth Svantesson gör så gott hon kan för att allting ska låta ungefär som vanligt, men det är inte som vanligt. Tre månader efter valdagen har vi ännu inte en ny svensk handlingskraftig regering på plats. Och även om vi inte har en övergångsriksdag - det blir lätt en lek med ord här - kan ingen riksdagsledamot som har varit här förut säga att denna höst har liknat någon annan i riksdagsarbetet. Ingen som vet någonting om den svenska konstitutionen kan säga att allting är precis som vanligt här i riksdagen. Ingen som vet någonting om hur man styr detta samhälle och vilken roll regeringen har i det kan säga att allting är som vanligt och att det bara är att låtsas som att vi ska fortsätta på det sättet.
För en knapp månad sedan röstade en klar riksdagsmajoritet nej till att utse Ulf Kristersson till statsminister. De partier som röstade för var Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. I dag tänker samma tre partier, har vi på olika sätt fått veta, gå samman för att rösta igenom en statsbudget.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2019 Rambeslutet
Till sitt innehåll är politiken bekant - det hör vi när vi lyssnar på Elisabeth Svantesson. Det är stora skattesänkningar. Det är nedskärningar i jobbpolitiken, nedskärningar i byggandet av hyresrätter som folk har råd att bo i och kanske framför allt nedskärningar i fråga om klimatet. Jag skulle ändå vilja veta, med tanke på hur viktig och central en regering är i vårt system, vad det är för regering hon tänker sig ska genomföra denna politik under hela nästa år.
När riksdagen prövade just det underlag som står bakom den politiken blev det ju nej. Varifrån ska det långsiktiga stödet komma? Det är väl inte bara ett irrbloss som hon har presenterat för kammaren i dag?
(Applåder)