Fru talman! Nu ska vi ta oss tillbaka till denna mycket viktiga debatt om framtidens gymnasieskola.
Fru talman! Det händer att barn frågar varandra: Vad ska du bli när du blir stor? Jag tror att vi är många som har hört den frågan när barn pratar med varandra.
Jag tror att många har hunnit fundera, välja och välja om flera gånger innan man kommer till gymnasiet. En del vet tidigt vad de vill utbilda sig till och är väldigt klara över vad som är deras mål och att de tänker förverkliga sina drömmar. Andra, som har gjort ett val i gymnasieskolan, gör nya val och prövar nya vägar under studietiden, eller också byter de inriktning efter genomgånget gymnasium. Så här ser det ut.
För oss i riksdag och regering som försöker organisera skolan på bästa sätt finns det alltid en utmaning, och det är när differentieringen ska sättas in. När ska man börja välja inriktning?
Tittar vi för ett kort ögonblick tillbaka på lite skolhistoria kan vi se att Socialdemokraterna har varit drivande när det gäller att grundskolan skulle vara en enhetsskola, att inga val ska behöva göras för inriktningar mot yrke eller studier. En del partier på den borgerliga kanten ville, när detta debatterades, ha en tydlig differentiering. Men sedan 1969 har val av linjer och varianter i grundskolan inte varit någon större fråga. Så historien, måste jag säga, har i viss mån gett Socialdemokraterna rätt.
Men när det gäller att likrikta gymnasieskolans innehåll mer, vilket Socialdemokraterna sedan 1994 tycks ha strävat mot i sin skolpolitik - jag tolkar debatten i dag som att de fortsätter med det - leder den tanken helt fel. Det är en linje som inte svarar mot samhällets behov i dag och inte heller mot elevernas önskemål. Elever känner sig inte sedda eller tillvaratagna. Alla ska stöpas i samma form. Alla ska vilja samma sak samtidigt. Man vill göra akademiker av alla. Så ser inte behovet ut i dag.
Vi kristdemokrater har tillsammans med alliansregeringen varit mycket aktiva för att få en förändring av detta. Det handlar om att se till varje elevs eget kunnande och stödja och styrka det och inte värdera den inriktning som den enskilda eleven väljer. Det innebär att vi ska ha en gymnasieskola som klart förbereder för högskolestudier och akademiska studier men som också värderar tankens kunnande och ger en bra yrkesutbildning, inriktning och lärlingsutbildning. Det är detta som gymnasieskolan i dag behöver.
När vi hade en debatt för ett år sedan tyckte jag att Socialdemokraterna var lite mer inne på denna tanke, men nu har de gått tillbaka helt till den gamla politiken. Så har jag tolkat dagens debatt. Det tycker jag är mycket bekymmersamt.
Fru talman! Det går inte att stöpa alla elever i samma form. Vi måste ta itu med denna likhetsideologi som vi har sett och som också har gjort att väldigt många elever slås ut i gymnasieskolan. Alltför många får inte stöd utifrån den kunskap, den kompetens och det intresse som de har. Här har vi ett stort arbete att göra.
Därför tillhör jag dem som ser fram mot den utredning som Anita Ferm ska leverera på måndag. Jag tror att vi är många som kommer att läsa den med stort intresse. Direktiven har varit spännande. Det känns att detta går åt rätt håll, och det är dit vi ska nå.
Varje elev är unik och har unika behov. Det är precis det som jag har talat om en stund. Denna insikt måste gymnasieskolan utgå från. Som kristdemokrat är jag väldigt glad över att få vara med i ett arbete där vi bygger en gymnasieskola där man inser dessa behov och där man är tydlig med vad vi vill med vår gymnasiepolitik för våra barn och ungdomar. Detta kan jag inte se hos Socialdemokraterna och inte hos Vänsterpartiet, men jag kan faktiskt se det lite grann hos Miljöpartiet, och det välkomnar jag.
Socialdemokraterna är mycket bekymrade över att de inte fick genomföra sin gymnasiereform. Det tar de också upp i sin reservation i dagens betänkande. Det är ungefär samma innehåll i reservationen som 2006 och 2007 och som vi har hört i debatter under denna tid. Det är samma reservation och samma tankar. Jag hoppas att det blir en utveckling av den politiken från Socialdemokraterna, så att vi verkligen får mötas och diskutera dessa frågor seriöst tillsammans. Men vi kan inte ha ett lappa-och-laga-system, utan vi måste ha en långsiktighet och en helhet när det gäller gymnasieskolan som håller en lång tid framöver. Där välkomnar jag en önskan och en vilja från vänstersidan. Socialdemokraterna har nämnt det. Miljöpartiet har varit tydligt med att man vill ha ett samspråk i denna fråga.
Jag ska också något bemöta några reservationer i betänkandet.
Vänsterpartiet säger - dock icke så häpnadsväckande för att komma från Vänsterpartiet - att den skola vi har som friskola inte ska få ha individuella program. Det är en häpnadsväckande diskriminering mot ett valfrihetssystem som jag hoppas att många är överens om är bra.
Att friskolorna skulle komma till har varit en av Kristdemokraternas drivkrafter. När vi på många sätt engagerade oss politiskt och bildade vårt parti i början av 1960-talet var den frågan väldigt viktig för Kristdemokraterna. Vi ska ha olika utbildningssystem med ett nationellt ansvar och se till att de olika formerna har samma krav men också samma möjligheter.
Det vill inte Vänsterpartiet. Man vill diskriminera friskolorna. Dessa ska inte få ha individuella program, och man talar om hur dåligt det kommer att bli.
Fru talman! Jag yrkar avslag på den reservationen och på övriga reservationer från oppositionen. Samtidigt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet som helhet.
Gymnasiet är någonting visst. I början av juni tar många studenten. Man är glad och sjunger "den ljusnande framtid är vår".
Vi kristdemokrater ser det som en av de största utmaningarna i vårt arbete tillsammans med alliansregeringen att kunna ge fler nyexaminerade studenter just en ljusnande framtid. Det vill vi åstadkomma genom en gymnasieskola som bygger på de tre grundstenar som jag tidigare har nämnt: lärlingsutbildning, yrkesutbildning och en mer teoretiskt inriktad utbildning.
Jag kan ha viss förståelse för oppositionens vilja att föregå Gymnasieutredningen på ett antal punkter. Men vi tror - jag är dessutom övertygad om detta - att det bästa just nu är att vi har ett mer samlat grepp om gymnasieskolan och att vi inväntar den utredning som nu kommer och som hade mycket tydliga och bra direktiv. Sedan återkommer vi med en rad mycket bra förslag från Kristdemokraterna och hela regeringen.
(Applåder)