Herr talman! Ledamoten Magnus Oscarsson lyfter att det är mycket som är på gång med livsmedelsstrategin 2.0. Jag var på informationsmötet vid försläppet av livsmedelsstrategin 2.0, och det var mycket tunt. Med tanke på all den input som hade kommit vid det tillfället måste jag erkänna att jag blev besviken så långt. Jag hoppas att jag inte behöver bli besviken när vi får reda på lite mer - egentligen har vi ju inte fått reda på någonting så här långt.
När det gäller svenskt lantbruk kan man alltid diskutera lönsamheten. Vad man kan säga om svensk lönsamhet generellt när det gäller jordbruket är att spännvidden är enormt stor mellan dem som har god lönsamhet och dem som har dålig lönsamhet. Det är någonting vi sällan lyfter, men det är verkligheten. Långt ifrån alla klagar.
Det stämmer att Finland har en högre självförsörjningsgrad jämfört med Sverige; den ligger på 80 procent. Lönsamhet kan man ju alltid diskutera, och en strategi som vi sällan lyfter i den här församlingen men som vi kanske borde prata mer om - jag återkommer om det senare, herr talman - är att det är ett spel vem som äger förädlingsindustrin. Vem tar hem den? När det gäller Finland har vi precis tagit tillbaka slakten till Sverige, utköpt av finnarna. Vi har också tagit över bageriverksamhet som stärker svenskt lantbruk och skapar en starkare lantbruksnäring i Sverige.
Det finns alltså mycket på plussidan även när det gäller Sverige, och det är någonting man har jobbat med under lång tid. Det är i och för sig något som svenskt lantbruk och lantbrukarna själva har åstadkommit.