Herr talman! Nu har jag noggrant lyssnat på Patrik Lundqvists anförande och förväntar mig kanske någon typ av självrannsakan när det gäller varför denna lagstiftning inte har kommit på plats förrän nu.
Regeringen fick det här uppdraget redan i mars 2016. Det är lång tid för att utreda en lagstiftning som egentligen inte är speciellt komplicerad. Det fanns plats för frågan om narkotika, och att det skulle gälla även kurirföretag kan inte vara problemet.
Men jag var väl lite väl optimistisk, för vad som präglar denna regering är oftast att ansvaret är någon annans. Det kan vi höra även i Patrik Lundqvists anförande. Jag kan bara konstatera att om inte M-KD-budgeten 2018 - där tullmyndigheten fick ytterligare 175 miljoner utöver regeringens förslag - hade gått igenom kanske inte satsningarna hade varit på plats i dag heller, vem vet?
Men det är svårt att veta vem någon annan är denna gång. Är det oppositionen? Är det kanske vi moderater? Jag har svårt att se att det är myndigheten i det här fallet, för de har velat ha detta länge, som Patrik Lundqvist mycket väl känner till. Även fackförbundet har varit tydliga. Inte heller Lagrådet har gjort någon erinran över huvud taget.
Min fråga till Patrik Lundqvist blir därför helt enkelt: Varför har det tagit fem år för regeringen att få denna så efterfrågade lagstiftning på plats? Är regeringens ord om att få bort narkotika, skjutvapen och gängkriminalitet bara tomma ord? Är våldet och utanförskapet i våra utsatta områden något som regeringen sätter på vänt?