Fru talman! Emma Nohrén talade om förordningen om fastighetsnära insamling och hur det ser ut på landet där Emma bor. Jag bor också på landet och har också åtta eller tio fack. Det är nämligen ofta på landet som man klarar av det. De stora problemen finns här i närheten. Vi kan ta Gamla stan. Det är gamla fastigheter och trånga gator. Det kommer att behövas undantag. Har man tänkt sig något slags bestraffning av de fastighetsägare som inte kan? Det kan vara att utrymmen nere på bottenvåningen där grejerna ska vara är sådana att de helt enkelt inte får plats. Då ska man ha det så nära som möjligt - är det i närmaste park då? Hur ska det se ut i staden? Det är ofta i storstäderna som det blir problem, för där bor många människor och därför blir det mycket avfall där.
Min fråga är egentligen om man har tänkt på något slags straff för fastighetsägare där det inte går. Det är bra med fastighetsnära insamling, och man kan dessutom göra som man gör därhemma, det vill säga lägga in i anbudet att sopbilarna ska köra på biogas. Då har man förenat nytta med nöje. Men nu är problemet att man har för få anläggningar där man kan tillverka biogas av all mat som samlas in.
Jag kommer tillbaka till biogasen sedan.