Fru talman! Den finansiella stabiliteten i Sverige är överlag mycket god. Att den är det beror på att alla inblandade - politiken, våra myndigheter och de finansiella aktörerna - tar sitt ansvar och att vi tillskapar regler och ramverk som upprätthåller ordning och reda. Det är en styrka för landet.
När vi bedömer den finansiella stabiliteten finns det mycket att ta i beaktande. Har vi sunda statsfinanser? Vilka risker finns i ekonomin, såväl nationellt som internationellt? Fungerar bankväsendet bra? Har vi tillräckliga konsumentskydd? Det är några exempel.
I grunden handlar finansiell stabilitet om att vi medborgare ska ha en trygg och rättvis ekonomisk tillvaro.
Att Sverige har just mycket sunda statsfinanser lägger en god grund och skapar tilltro till ekonomin. Vi för en ansvarsfull budgetpolitik som inte äventyrar långsiktigheten. Vi bygger buffertar i goda tider, vilka behövs i kärvare tider.
Den pandemi som vi just nu är mitt uppe i är ett tydligt exempel på detta. Tack vare de sunda statsfinanser som vi hade med oss in i pandemin har vi kunnat sjösätta stödpaket på nästan 400 miljarder kronor. Det har räddat många jobb och företag, hållit landet flytande och skapat trygghet. Vi ser också att Sverige - hittills, ska tilläggas - har klarat sig relativt väl ekonomiskt under krisen.
Men vi lever i en omvärld där det inte alltid är lika väl ställt med länders statsfinanser. Coronapandemin har lett till att många länder som redan före krisen hade mycket höga statsskulder nu har än högre skuldnivåer. Det bygger upp risker, och det begränsar utrymmet för att kicka igång ekonomierna igen. Att betala räntor och amorteringar på dessa skulder tär på budgetarna i länderna, men det måste göras. Skuldnivåerna i flertalet stater är något som flera internationella institutioner lyfter fram som oroande.
För svensk del är det avgörande att vår omvärld går bra ekonomiskt, såväl av sociala och politiska skäl som för vår export.
Ett annat område som det finns skäl att hålla ögonen på är att finansmarknadsaktörer ser till att efter pandemin åter bygga upp kapitalbuffertar. Detta påpekas inte minst av Finansinspektionen. Buffertarna som hade byggts upp inför krisen, bland annat till följd av regleringar, kom väl till pass nu. Därför ska de byggas upp igen så att det finns en krockkudde även i nästa kris.
Fru talman! Trots en överlag god finansiell stabilitet i Sverige finns det orosmoln även här.
Ett sådant, som återkommande har pekats ut av såväl IMF, OECD och EU som Riksbanken och Finansinspektionen, är de stigande bolånen. En för hög belåning skapar sårbarhet hos hushållen, och det riskerar att sprida problem till andra delar av ekonomin och samhället.
Att göra något åt detta är ett politiskt ansvar. Därför har också regler tillkommit i flera steg för att skapa en sund amorteringskultur och motverka en alltför hög skuldsättning hos hushållen. År 2010 infördes ett bolånetak. År 2016 infördes ett amorteringskrav som innebär att nya lån med över 50 respektive 70 procents belåningsgrad ska amorteras med minst 1 respektive 2 procent. År 2018 infördes ett skärpt amorteringskrav, innebärande att de hushåll som har en belåning som överstiger fyra och en halv gång hushållets inkomster ska amortera ytterligare 1 procent.
Syftet med kraven är att belåningsgraden ska beaktas i förhållande både till bostadens värde och till hushållens inkomster. Att skapa en sund amorteringskultur och motverka alltför hög belåning och skuldsättning har även en återhållande effekt på bostadsprisökningarna.
Viktigt att nämna i sammanhanget är att bostadspriser och hushållens bolån förstås också påverkas av tillgången på bostäder. Bostadsbyggandet är centralt här, och sedan Stefan Löfven tillträdde som statsminister 2014 har bostadsbyggandet fördubblats i jämförelse med tidigare år. Bostadsbyggande är såklart betydelsefullt av fler skäl, men ett är alltså den finansiella stabiliteten.
Frågor om bolånetak och amorteringskrav - eller, som de kallas, makrotillsynsåtgärder - är viktiga att följa och utvärdera.
Finansinspektionen, som är ansvarig myndighet, har fått i uppdrag att göra en samlad utvärdering av bolånetak, amorteringskrav och andra makrotillsynsåtgärder. Utvärderingen ska belysa vilka effekter åtgärderna haft på utlåningen, bostadspriserna och hushållens skuldsättning.
Därtill har regeringen beslutat att utreda hur vi kan få statistik över hushållens tillgångar och skulder utan att den personliga integriteten och skyddet för personuppgifter åsidosätts. Att få insyn i och statistik över hushållens tillgångar och skulder är en viktig pusselbit för att kunna bedöma den finansiella stabiliteten.
Avslutningsvis, fru talman: Finansiell stabilitet är till syvende och sist en demokratisk fråga. Ordning och reda ger det demokratiska samhället styrförmåga, bygger folklig tillit till våra myndigheter och institutioner och hindrar att samhället faller ned i ett ekonomiskt och socialt kaos där det blir den starkes rätt som råder. Att upprätthålla ordning och stabilitet ger en bättre ekonomi och ett robustare folkstyre.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.