Fru talman! Christer Nylander väljer att haka upp sig på ett ord i stället för att diskutera själva huvudfrågan. Det är lite fegt att smita undan ett problem på det sättet; det måste jag säga.
Man kan väl inte på något vis beskriva det här på annat sätt än att det faktiskt rör sig om en väldigt liten elit i det svenska samhället som tillsätter och ger varandra förmåner - förmåner för vilka ingen annan kommer i fråga.
Sedan blandas utanförskapet in. Ja, det här ska väl då vara utanförskapet i mångmiljonlyft, eller?
Förslaget från näringsministern handlar faktiskt om att vi ska öppna upp för nya bonusprogram. Man omvandlade bonusarna till höga lönelyft. Ska man då dra bort de höga lönelyften och införa bonusar igen, eller hur är det här tänkt från er sida?
Först säger du att det är en problembild som man på många sätt kan instämma i. Men sedan tar du helt avstånd från beskrivningen. Jag tycker att det är mycket beklagligt. Jag hade förväntat mig lite mer.
Är det ett problem att man tillskansar sig lönelyft på 5,4 miljoner under ett år? Är det ett problem att de anställda känner sig tillbakaträngda och undrar var ledningens ansvar finns i fråga om att ge sig själv lönelyft medan andra ständigt ifrågasätts? Jag vet ju att LKAB kommer med lönekrav på 3,9 procent, något som man från arbetsgivarens sida säger inte är ansvarsfullt.
Det handlar här om makten i samhället. Vi i denna kammare har ett ansvar för att göra något åt detta. Vilket ansvar tar vi för att komma till rätta med de här problemen?
Vänsterpartiet har i flera år lagt fram sådana här motioner och försökt få stöd här i kammaren. På olika sätt deltar vi i den fackliga rörelsen och i samhällsdebatten för att påverka och driva på. Jag har inte sett Folkpartiet delta i något av de forumen i den här debatten, men det är kanske dags nu.