Herr talman! En prövning tar normalt minst ett halvår och ofta upp till flera år. Barnen i en familj behöver såklart få sin rätt till skolgång tillgodosedd, och föräldrarna kanske har kvar släktingar i hemlandet och är väldigt oroliga för hur det är på den plats de flytt ifrån, där det kanske råder krig eller där det finns en regim som vill komma åt dem genom deras familjemedlemmar. Att de då - dag efter dag, vecka efter vecka, månad efter månad - ska sitta sysslolösa på ett asylboende, där de kanske inte ens kan gå undan i ett eget rum, riskerar att kraftigt försämra deras psykiska hälsa. Det riskerar att försämra personernas möjligheter att sedan, när de väl får sitt asylbeslut, komma in i samhället och skaffa sig det där jobbet som vi vet är så viktigt för att de ska vara en del av samhället och för att barnen inte ska växa upp i fattigdom här.
Att som asylsökande sitta sysslolös är en fruktansvärd situation. När jag besökte Polen precis efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina träffade jag många som hade flytt. I vissa fall hade de kommit till Polen bara några dagar tidigare. Men alla sa: Jag vill få ett jobb! Det kan vara vad som helst - jag var läkare hemma, men jag vill få ett jobb, vilket som helst! Att bara sitta sysslolös och följa det som händer på hemmaplan tar kål på mig!
Man vill bidra och bli en del av samhället. Även om det bara är under en kort tid och man får ett avslagsbeslut är det bättre att man faktiskt får den möjligheten.