STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration
Fru talman! Sverige och hela världen är mitt uppe i en pandemi. Fokus är givetvis på att skydda människors liv och hälsa och på att se till att sjukvården har alla resurser de behöver och vi alla följer myndigheternas rekommendationer för att begränsa smittspridningen. Men den rådande situationen har också lett till ett mycket allvarligt läge i ekonomin och på arbetsmarknaden, både globalt och i Sverige. Vi hör dagligen om varsel, och det finns en stor oro för framtiden bland både löntagare och företagare.
Hotell, restaurang, bemanning och handel var de branscher som drabbades först. Detta är branscher där många får sitt första jobb men också där många jobbar under osäkra förhållanden, och alla som nu har blivit av med jobbet syns inte i varselstatistiken.
De som är mest utsatta på arbetsmarknaden är också de som drabbas hårdast i tider av kris. Bland dem finns många nyanlända. Utmaningarna med integrationen och etableringen av dem som flytt till vårt land kommer att vara ännu större i tider av kris men också när ekonomin återigen tar fart. Därför är det viktigt att vi fortsätter utveckla och förstärka åtgärder som ska rusta och stödja nyanlända för att komma i jobb och till egen försörjning.
I måndags presenterades ytterligare åtgärder som är avgörande för att mildra effekterna av coronaviruset på arbetsmarknaden. Anställningsstöd förlängs, Arbetsförmedlingens resurser förstärks och ännu fler utbildningsplatser kommer nu på plats. Staten tar över en del av de kostnader som tidigare legat på kommunerna. A-kassan görs tillgänglig för fler genom att fler snabbare kan kvalificera sig för ersättning, och ersättningen höjs.
Vi har i Sverige goda förutsättningar att möta utmaningarna och riva hindren som står i vägen för att nyanlända ska ta sig in på arbetsmarknaden. Vi har under många år haft fokus på en aktiv arbetsmarknadspolitik, där vi rustar människor som blivit arbetslösa för att de ska kunna få ett nytt jobb. Det har visat sig vara lyckosamt genom hög sysselsättning bland både män och kvinnor och både inrikes och utrikes födda. När man lyssnar på högerpartierna i denna debatt kan man tro att vi i Sverige blivit sämre på integration, men etableringen av nyanlända har förbättrats och snabbats på genom politiska reformer och en gynnsam konjunktur. Tiden som det tar för nyanlända att komma i arbete har kortats avsevärt på senare år.
Vi har mycket att vara stolta över. Men det finns också mycket vi behöver ta tag i, som jämställdheten. Bland utrikes födda är det stora skillnader mellan kvinnor och män i fråga om deltagande på arbetsmarknaden. Kvinnor möts inte av samma krav och förväntningar och får inte likvärdigt stöd. De anvisas inte i samma utsträckning till arbetsmarknadsnära insatser som praktik och anställningsstöd, och de har många gånger mycket längre väg till jobb och egen försörjning. Det är också fler kvinnor som lämnar arbetskraften efter etableringsprogrammet.
Därför behöver vi i alla beslut ha ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Arbetsförmedlingen ska jämställdhetsintegrera sin verksamhet men också specifikt vidta åtgärder för att kvinnor och män ska få likvärdig tillgång till stöd, särskilt bland utrikes födda. Även när det gäller arbetsmarknadsutbildningar har man ett uppdrag att fördela platserna väsentligt mer jämställt.
Insatser för föräldralediga är oerhört viktiga för att man också under småbarnsåren ska kunna fortsätta utveckla sina kunskaper i svenska.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration
Fru talman! Under förra mandatperioden tog den socialdemokratiskt ledda regeringen initiativ till snabbspår och extratjänster. Utbildningsplikt infördes också. Yrkespaket, etableringsprogram hos Arbetsförmedlingen, lokala jobbspår och bosättningslagen kom på plats. Vi har rensat bland anställningsstöden för att göra det enklare för företag att använda dem. Vi har byggt ut antalet utbildningsplatser för vuxna kraftigt på alla nivåer och infört ett studiestartsstöd.
I januariavtalet finns flera åtgärder som jag är övertygad om kommer att bidra till att förbättra och skynda på etableringen på arbetsmarknaden och i samhället för dem som flytt till Sverige. Det är insatser som kan hjälpa till att riva flera av de hinder som finns. Även om vi är bra på att rusta folk och få dem i jobb behöver vi bli ännu bättre, och det behöver finnas fler vägar eftersom vi människor är olika. Vi har olika behov och olika bakgrund.
Fru talman! Därför är det glädjande att regeringen nyligen lämnat en proposition till riksdagen som ska göra det möjligt för fler att skaffa sig en yrkesutbildning. Staten ökar sin finansiering av yrkesvuxplatserna, och ett extra statsbidrag införs för att stimulera fler kommuner att ge möjlighet att kombinera yrkesutbildning och studier i svenska. Detta är en viktig insats för att fler ska kunna skaffa sig kompetens som behövs i många företag och snabbare ta sig in på arbetsmarknaden.
Sedan tidigare jobbar regeringen med att ta fram former för hur parternas etableringsjobb och intensivåret ska kunna komma på plats. Båda är åtgärder för att korta vägen till jobb och egenförsörjning.
Samhällsorienteringen har utökats från 60 till 100 timmar genom budgetpropositionen för 2020.
När man är ny i ett land är det avgörande att man förstår hur arbetsmarknaden och samhället fungerar. Integration, tillgång till viktig information och att bryta segregationen har visat sig vara livsviktigt i den rådande krissituationen.
Vi har äldre boende i några av våra socioekonomiskt utsatta områden som drabbats hårdare av coronaviruset på grund av att myndigheternas information inte når fram men även för att man inte har möjlighet att skydda de äldre och andra riskgrupper där trångboddheten är stor och flera generationer bor tillsammans. Att det ser ut så är ett misslyckande för hela samhället.
Därför kan inte detta förenklas till en debatt om språkhinder, utan det krävs också ett klassperspektiv. De som är mest utsatta i samhället drabbas hårdast i kristider. Problem som blir extra synliga under kris måste vara kvar i ljuset även när krisen är över, och politiska reformer krävs för att motverka ohälsa, trångboddhet, segregation och stora klassklyftor.
Jag vill med detta, fru talman, yrka bifall till förslaget och avslag på reservationerna.