Herr talman och Annika Hirvonen! Vi kan konstatera att Migrationsverket redan 2017 hade analyserat situationen. De riktade sig till regeringen och sa: Vi kan inte säkerställa tryggheten på förvaren.
På förvaren finns personer, familjer och barn. Barnperspektivet måste innebära att det finns en trygghet på förvaren. Vi i Tidögänget har sett till att lyssna till Migrationsverket och utreda detta ganska grundligt. Utredningen har tagit sin tid, och nu presenterar vi ett förslag på en åtgärdstrappa, där man vid varje enskilt tillfälle fattar beslut utifrån situationen.
Vi kan konstatera att det i dag finns narkotika, narkotikapåverkade personer och vapen på förvaren. Vi hör att personalen säger sig sakna verktygen för att försöka upprätthålla ordningen.
Mitt barnperspektiv är att de barn som finns på förvaren och som hälsar på där ska ha en trygghet. För mig är det rättssäkert att proportionalitetsprincipen ger möjligheten att som yttersta åtgärd, när man har gått igenom åtgärdstrappan, ändå tillåta ett besök där en glasskiva skiljer personerna åt. Naturligtvis kan det i undantagsfall även inbegripa barn, men samtidigt finns barnperspektivet och proportionalitetsprincipen med i propositionen.
Jag ser till alla barns trygghet. Jag ser att de problem vi har behöver åtgärdas. Jag kör inte huvudet i sanden och låter bli att se problemen. Jag ser problemen, och vi åtgärdar dem. Jag är trygg med att det kommer att vara en rättssäker och barnfokuserad behandling.
(Applåder)