STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbud mot otill-börliga handels-metoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter
Fru talman! I dag debatterar vi alltså UTP-direktivet, vilket många har sagt före mig. Det handlar om förbud mot otillbörliga affärsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter.
Vi kristdemokrater ställer oss bakom förslaget, och vi ser det också som väldigt viktigt att den nya lagen utvärderas enligt Moderaternas förslag för att se konsekvenserna och villkoren för köpare, leverantörer och primärproducenter i jordbruks- och livsmedelskedjan. Detta är för övrigt något som alla partier står bakom, något som är positivt och bra.
Det avgörande för oss kristdemokrater när vi ställer oss bakom förslaget är att hedra uppgörelsen om livsmedelsstrategin. Den antogs här i riksdagens kammare för nästan exakt fyra år sedan och var ett väldigt viktigt beslut som föregicks av många samtal och diskussioner innan vi till sist blev överens. Jag vill passa på att tacka dåvarande landsbygdsministern Sven-Erik Bucht, som gjorde ett otroligt bra arbete för dess genomförande.
Fru talman! Grunden för livsmedelsstrategin var att vi ville se ett slut på avvecklingen av svenskt jordbruk och i stället se en utveckling av det. Det var ett väldigt viktigt beslut och en viktig signal till alla Sveriges bönder att vi politiskt var överens, och frånsett Vänsterpartiet är vi överens också om UTP. Vi talade om att lönsamheten skulle öka, att konkurrenskraften skulle stärkas och att livsmedelsberedskapen skulle höjas från de rekordlåga nivåer som då var - under 50 procent. Gott så, men det var för fyra år sedan.
Fru talman! Vad har då hänt? Hur har det gått med livsmedelsstrategin?
Frågar jag regeringsföreträdarna säger de att mjölkpriserna nu är bra. Köttpriserna är jättebra. Alla priserna har gått upp. Solen lyser, och det regnar när det ska regna. Titta på hur duktiga de har varit. Man tycks totalt ha glömt sambandet mellan det extrema torkåret 2018 och effekterna vi ser i dag. Men frågan är fortfarande vad regeringen har gjort för att lönsamheten ska öka och konkurrenskraften stärkas. Hur har det gått med att öka vår självförsörjningsgrad? Har Sveriges livsmedelsberedskap ökat på fyra år? Svaret är nej. Den ligger stadigt under 50 procent, och Sveriges handelsunderskott på livsmedel är över 50 miljarder svenska kronor.
Fru talman! Fyra år är lång tid. Här menar jag att regeringsföreträdarna behöver ägna sig åt självrannsakan. Konkreta åtgärder efterlyses. Exempelvis var ett av livsmedelsstrategins mål att regelbördan ska minska. Det har jordbrukarna ännu inte sett skymten av. I stället ökar regelverket i omfattning. När jag möter jordbrukare i dag undrar många vad som menas. De säger att vi talar om att minska regelbördan, men tvärtom blir den bara tyngre och tyngre. Vad tänker regeringen? Finns förslag? Åtgärdsplaner efterlyses! Om UTP är en nyckel, som ledamoten Ulrika Heie var inne på, är det positivt. Men fler åtgärder efterlyses.