Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2.
Sveriges medlemskap i EU och tillträdet till den europeiska marknaden är en viktig förutsättning för våra företag, våra svenska jobb och vår välfärd. Ett medlemskap kräver självklart också att vi följer de gemensamma spelreglerna och implementerar EU:s direktiv i vår egen lagstiftning. Där är vi helt överens.
Problemet med dagens proposition från regeringen gällande ändringar som avser att anpassa skattebefrielser på bränsleskatteområdet till EU:s statsstödsregler är att de helt saknar konsekvensbeskrivningar.
Förslaget kan tyckas tekniskt, men det kan komma att få långtgående konsekvenser för de företag det gäller. De ändringar som föreslås är regler om informationsinhämtning från och offentliggörande av de företag som ges statligt stöd samt begränsningar avseende stöd till företag som är i svårigheter eller föremål för återkrav av olagligt statsstöd. Vad döljer sig bakom detta?
Herr talman! Hur kommer dessa förslag att påverka de enskilda företagen och deras konkurrenskraft? Hur kommer det skärpta informationskravet att påverka företagens administrativa börda? Finns det heller inga betänkligheter från regeringens sida när det gäller offentliggörande av information om de företag som söker statsstöd?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa statsstödskrav på bränsleskatteområdet
Huvuddelen av förslaget handlar om att begränsa för företag som är i ekonomiska svårigheter när det gäller att ta del av det statliga stödet. Vilka företag som hamnar inom definitionen och hur det drabbar företag som utifrån detta nekas ekonomiskt stöd är oklart. Tydliga och förutsägbara regler är avgörande för konkurrenskraften. Propositionen och regeringen riskerar att skapa osäkerhet vad gäller start av verksamheter samt osäkerhet över kommande investeringsbeslut.
Ytterligare en betänklighet kring detta ärende är att regeringen har valt den striktaste definitionen av företag i svårigheter. Det vi efterlyser här en omvärldsanalys.
EU:s inre marknad är tänkt att jämna ut konkurrensskillnader och erbjuda alla lika förutsättningar. Detta fungerar bara om implementeringen av EU:s olika direktiv genomförs på likartat sätt. I dagens proposition väljer regeringen att anstränga sig lite extra för att vara säker på att svenska företag i alla fall inte får en konkurrensfördel. Detta är mycket olyckligt och riskerar att snedvrida den svenska konkurrenskraften till vår nackdel.
Herr talman! Utifrån detta resonemang kan vi moderater och Alliansen bara landa i ett ställningstagande: Regeringen måste ta fram en genomgripande konsekvensbeskrivning ur ett företagarperspektiv.
Sverige har inte råd att förlora konkurrenskraft. Här har vi ett förslag som riskerar att leda till just det. Den rödgröna regeringen är skyldig svenska företag, jobben och i slutändan vår välfärd att faktiskt ta reda på om och hur konkurrenskraften påverkas innan de ändrar svensk lag.
(Applåder)