Fru talman! Det är rätt intressant med riksdagsdebatter nuförtiden. Det finns knappast ett enda område där Socialdemokraterna inte vill satsa mer kraftfullt, mer framsynt, mer och mer. Vi är ett antal ledamöter som minns hur det var för några år sedan och kan ta fram dokumenten och minnesbilderna om vad som lovades och hur det faktiskt blev. Björn Rosengren, som var ansvarig minister mellan 1998 och 2002 på det här området, hade något slags mästerskap i löften på alla möjliga områden. När det gäller till exempel bredbandsutbyggnaden var det knappast fråga om år, utan det var inom några månader som hela svenska folket fullt ut skulle ha tillgång till bredband, ända ut i glesbygd. Vi vet hur det blev. Fortfarande får vi jobba med att försöka få ut det på bred front.
Precis som Désirée Liljevall påpekade är det fortfarande ett antal hundratusen människor som inte har tillgång till bredband. Ändå får vi vara rättvisa. I Ny Teknik i höstas kunde man läsa, i motsats till det Désirée Liljevall säger, att Sverige toppar i Internetmätningen. Det var det amerikanska företaget Akamai som hade mätt hur många individuella IP-adresser som fanns i olika länder, och Sverige och Norden låg ohyggligt bra till.
Det kan man naturligtvis mäta på olika sätt beroende på vilket resultat man vill ha. Jag säger inte att det är hela sanningen, men sannolikt ligger vi bra till.
Det mesta vi företar oss i samhället är relaterat till IT-system, Internetanvändning och kommunikation mellan människor, mellan maskiner och mellan människa och maskin. IT-infrastrukturens betydelse kan jämföras med betydelsen av väl fungerande vägar och järnvägar, elförsörjning och teleförbindelser. Det måste fungera för att samhället ska fungera, och när det inte fungerar blir det störningar och strul. Vi är alla välbekanta med hur humörsänkande det är när datorn eller mobiltelefonen krånglar eller tappar kontakten med omvärlden - dålig täckning, inte minst när man åker tåg.
För den som följt IT-debatter under senare år torde det vara välbekant att visionen om en digital allemansrätt har varit vägledande för mitt och Centerpartiets arbete på detta område under många år. Med det menas att vi vill se ett samhälle där alla människor och företag dels har den utbildning och kompetens som behövs, dels kan få tillgång till en snabb och pålitlig IT-uppkoppling både hemma och på jobbet och där hela samhället tillgodogör sig de möjligheter som IT erbjuder.
Som politiska företrädare är vi naturligtvis otåliga och vill se angelägna reformer och beslut som påskyndar utvecklingen också på IT-området. I det här betänkandet behandlas ett stort antal motioner med många kloka förslag och önskemål.
Även om vi alltid kan önska mer finns det anledning att notera att det hänt rätt många saker på detta område under de senaste åren, detta också sagt som en replik till Désirée Liljevall, som tyckte att det inte hänt just någonting efter valet 2006, i kontrast till allt det som hände under tidigare år med den socialdemokratiska regeringen.
Under 2008 har antalet hushåll och företag som fått grundläggande förutsättningar för bredband via fibernät ökat, inte minskat, med över 300 000.
Vi har fått en effektivare lag om elektronisk kommunikation och så sent som för två veckor sedan ytterligare en proposition med förslag till förbättrad konkurrens på marknaden för elektroniska kommunikationer. Avsikten är att alla operatörer ska ges lika villkor för att agera på marknaden för elektroniska kommunikationer.
Vi har fått en handlingsplan för e-förvaltning där bland annat frågor om fri programvara kommer att hanteras.
Vi har fått en handlingsplan för IT och jämställdhet.
Vi har fått 125 miljoner kronor i forskningspropositionen för strategisk forskning inom IT och mobil kommunikation.
Fru talman! Den nya majoriteten i regering och riksdag har drivit fram en ordning där den dominerande teleoperatören i Sverige, Telia Sonera, under hot om tvång lagt det metallbaserade accessnätet, det så kallade kopparnätet, i ett separat bolag, Skanova, för att diskriminering av andra operatörer inte ska ske. Det är det som kallas funktionell separation. Det har gjorts genom ett nytt regleringsverktyg i lagen om elektronisk kommunikation. Syftet är förstås att skapa effektiv och långsiktig konkurrens på den så kallade grossistmarknaden för bredband.
En del av oss talade för en mer kraftfull separation än den funktionella. Under den närmaste tiden lär det bli tydligt om den separation som genomförts är tillräcklig eller inte. Efter att ha lyssnat på de erfarenheter som andra konkurrerande operatörer har inser man att det finns en del övrigt att önska på det här området, för att uttrycka det mycket försiktigt.
För någon månad sedan kom dock företrädare för Skanova med nya löften om likabehandling och inte bara om tillgång till kopparnätet utan också om att tillgång till fibernätet återigen ska säljas till andra bredbandsoperatörer - en verksamhet som stoppades i februari 2007 av samma företag. Med sådan upplåtelse också av fiber skulle vi kunna få ökad konkurrens på den svenska bredbandsmarknaden.
Reaktionen från flera operatörer har dock inte varit översvallande. Det förefaller bli mycket dyrt, och det gäller tydligen enbart på hundratalet orter runt om i Sverige. Ska det någon gång bli en konkurrens värd namnet på detta område är det mycket angeläget att vi nu får en likabehandling av de olika operatörerna.
Både PTS, den övervakande myndigheten, och den grupp - Equality Access Board, Kommittén för likaberättigande - som skapats för att bevaka verksamheten från likabehandlingsperspektivet har uppenbarligen en del att göra.
Fru talman! När det gäller mobila tjänster har nya möjligheter öppnat sig den senaste tiden. Efter det att de analoga tv-sändningarna släcktes ned har beslut tagits om att fördela ett betydande utrymme av det övre UHF-bandet till mobila tjänster. Här frigörs en stor potential för att förse stora delar av vårt glest befolkade land med mobilt och snabbt bredband. Det är en välkommen utveckling tycker vi alla som är angelägna om att hela Sverige ska ges goda möjligheter att leva och utvecklas.
Fru talman! Det är ingen tvekan om att Sverige vid en internationell jämförelse ligger bra till när det gäller bredbandsutbyggnaden, trots den recension som vi kunde höra här inledningsvis. Vi har många offensiva aktörer, och enligt Ciscos rapport om Broadband Quality Index bedömer man att Sverige är tvåa efter Japan på det här området. Och enligt, vad jag redovisade tidigare, det amerikanska företaget Akamais undersökning i höstas ligger Skandinavien i allmänhet och Sverige i synnerhet mycket högt upp, i varje fall om man mäter antalet unika IP-adresser per invånare. Vi har också en stark utveckling vad beträffar olika sätt att koppla upp sig, både trådbundna och trådlösa lösningar.
Ändå vill jag avsluta, fru talman, med att ta fasta på den varning för en återmonopolisering som det nu talas om på sina håll i branschen. Man ser en risk för återmonopolisering när kopparnätet successivt byts ut mot fiber. Även PTS har uppmärksammat detta. Dess konkurrenschef David Troëng sade vid PTS marknadsdag nyligen att ett av PTS mål på accessområdet är att "förhindra återmonopolisering av accessnätet"
.
Det är en viktig uppgift för regering och riksdag att tillsammans med ansvariga myndigheter se till att vi fortsätter att främja mångfald och konkurrens. Det är en viktig förutsättning för en fortsatt gynnsam utveckling på det här området.
Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.