Fru talman! Bodil Ceballos har frågat mig om avräkningar från biståndet till följd av den ökade flyktingströmmen till Sverige. Bodil Ceballos har frågat vilka planerade insatser inom biståndet som, som en konsekvens av avräkningarna, inte kommer att kunna genomföras om förslaget blir verklighet samt om avtal kommer att brytas och i sådana fall vilka avtal som kommer att brytas samt vilka konsekvenser det kommer att få. Bodil Ceballos har även frågat hur avräkningarna har bedömts i förhållande till de centrala perspektiven i svensk politik för global utveckling, PGU, det vill säga om fattiga människors rättigheter och perspektiv har beaktats. Vidare frågar Bodil Ceballos mig om jag avser att återkomma till riksdagen med en utförlig förklaring avseende på vilket sätt jag säkerställer att den schablonmässiga avräkningen för flyktingmottagande överensstämmer med faktisk kostnad samt, slutligen, om jag avser att återkomma till riksdagen med en redogörelse för hur avräkningarna överensstämmer med PGU.
Sverige har av tradition varit en stor humanitär aktör och avsatt resurser för att möta humanitära behov och bistå människor som utsätts för förföljelse och förtryck. Regeringen anser att det är vår moraliska skyldighet att hjälpa flyktingar oavsett var i världen de befinner sig.
Att kostnaderna för flyktingmottagandet i Sverige avräknas från biståndsramen är ingenting nytt, och det ligger helt i linje med OECD/Dacs riktlinjer. En grundläggande del i den svenska flyktingpolitiken är en rättssäker ordning, bland annat i enlighet med FN:s flyktingkonvention, för att pröva asylansökningar och ge skydd åt dem som behöver det. Bakgrunden till ökade flyktingkostnader är bland annat den fruktansvärda situationen i Syrien, men även läget i Afghanistan och Somalia.
De ökade kostnaderna måste finansieras på ett ansvarsfullt sätt. Regeringen sänker därför nivåerna för kärnstöd till multilaterala organisationer. På detta vis bryts inga ingångna avtal och Sidas planeringsförutsättningar fredas under det pågående budgetåret.
Detta har också kommunicerats till de berörda organisationerna.
Om Sverige sänker ett kärnbidrag kan detta påverka organisationernas verksamhet, men det är svårt att säga precis på vilket sätt eftersom det är just kärnstöd och inte öronmärkt stöd som minskar. Exakt hur svenska medel används förhandlas i organens styrelser, där Sverige eftersträvar effektivitet, transparens och tydligare fokus på konkreta resultat. Det kan emellertid nämnas att Sverige tillhör en av de största givarna av kärnstöd till de aktuella multilaterala organisationerna trots denna nedskärning. Regeringen har valt att i detta fall behandla alla organisationer lika, det vill säga inga undantag och ingen särbehandling.
Antalet asylsökande varierar i hög grad från ett år till nästa och påverkas i hög utsträckning av faktorer som är mycket svåra att förutse. Migrationsverkets senaste prognos visade att ca 54 000 personer kommer att söka asyl i Sverige under 2013. Det är en ökning med 13 000 asylsökanden, drygt 30 procent, om man jämför med prognosen under sommaren 2012, när statsbudgeten för 2013 lades fram. Eftersom det är en prognos kan de exakta kostnaderna för den ökade flyktingströmmen under 2013 fastställas först efter budgetårets slut. Att regeringen använder schablonbelopp vid beräkning av kostnaderna för flyktingar beror på att vi inte i förväg exakt kan fastställa kostnaderna för varje flykting som kommer hit. Regeringen redogör årligen i budgetpropositionen för hur de så kallade avräkningarna inom migrationsområdet beräknas.
Sveriges politik för global utveckling, PGU, handlar om en samstämmig syn på utveckling där regeringens alla politikområden ska bidra och där biståndet utgör en komponent. Biståndet ska utgå ifrån och komma den fattiga människan till del. Det är också det centrala perspektivet inom PGU. Avräkningarna från biståndet, med anledning av den ökade flyktingströmmen, är en del av den svenska politiken och ligger helt i linje med OECD/Dacs riktlinjer. Sverige för en human och solidarisk flyktingpolitik, och de människor som flyr till Sverige och söker asyl på grund av krig eller krigsliknande situationer, förföljelse eller förtryck ska få en rättssäker prövning enligt gällande regelverk. Det är på basis av detta berättigat att biståndet täcker upp de kostnader det medför. Regeringen återkommer till riksdagen i kommande PGU-skrivelse och debatt. Därtill vill jag nämna, vilket också riksdagen tidigare har fått information om, att en extern utvärdering kommer att göras där vi ser över Regeringskansliets arbetsformer och styrningen av politiken för global utveckling.