Fru talman! De teman som tas upp i rubriken för det aktuella betänkandet - det vill säga offentlighet, sekretess och integritet - är grundläggande för upprätthållandet av och utvecklingen i ett öppet, fritt och demokratiskt samhälle.
För Vänsterpartiet är det ett rättesnöre att alla människor har rätt till en bred privat sfär som skyddas på praktisk och principiell grund. Det innebär till exempel att olika former av övervakning och registrering ska avvisas när riskerna för missbruk på sikt är större än de fördelar som kan hävdas finnas vid en första anblick.
Det innebär att myndigheter och samhälleliga funktioner som förvaltar ett förtroende från enskilda medborgare i en mängd olika mer eller mindre utsatta situationer inte ska hantera detta förtroende lättvindigt. Även detta har såväl ett principiellt värde i stunden som ett långsiktigt värde när det gäller att upprätthålla tillit och frihet i samhället som sådant. Dessa värden är vidare än relationen mellan stat och medborgare.
Det innebär också att den vidsträckta tryck- och yttrandefrihet som medborgarna ges i förhållande till det offentliga måste vaktas mycket noggrant, också när resultatet i enskilda fall och vid en första anblick kan tyckas besvärande.
Fru talman! I vårt samhälle har de största hoten mot dessa fundamentala principer under de senaste decennierna kommit via olika hänvisningar till behovet av att bekämpa vissa typer av terrorism och i övrigt i samband med det som i litteraturen har kommit att kallas för episoder av moralpanik, alltså när enskilda extrema händelser väcker mer eller mindre berättigad indignation som övergår i krav på förändringar av lagar och förordningar på ett sådant sätt att resultatet blir oproportionerligt och kanske direkt kontraproduktivt när det gäller inskränkningar av olika fri- och rättigheter.
Att skyddet för den personliga integriteten och andra rättsstatliga principer får vika vid krav på hårdare tag är dessvärre någonting som vi har fått vänja oss vid på senare tid. Det som där och då uppfattas som abstrakt och långsiktigt kan få svårt att hävda sig mot det som förefaller vara akut och handfast i en upphetsad politisk debatt. Därför är det viktigt att kunna påminna om sådana principiella förhållanden också vid andra tillfällen än när de hamnar under direkt hot, till exempel i dag.
Fru talman! Jag säger detta som en längre inledning, eftersom det inte är i det här betänkandet, som behandlar ett antal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden, som de allra mest brännande och aktuella frågorna rörande offentlighet, sekretess och integritet är uppe till debatt.
Dessa är frågor som kommer upp i andra processer, inte minst sådana som rör det jag nämnde tidigare, i lagstiftningspaket för bekämpning av terrorhot, i frågor om reglering av förhållanden på internet och delvis även i relation till asylpolitiken. Dessvärre har Vänsterpartiet inte sällan fått stå relativt ensamt i parlamentariska sammanhang när det gäller skyddet av viktiga frihetliga principer.
I betänkandet finns ett antal mindre förslag som är uppe till behandling. De avvisas i flertalet fall med hänvisning till en lång rad pågående utredningsarbeten, vilket i huvudsak är rimligt. I betänkandet nämns bland annat den så kallade Integritetskommittén, som ska komma med sitt slutbetänkande i juni.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet
Vidare har vi frågeställningen om datalagring. Där har Vänsterpartiet under många år stridit mot de långtgående och problematiska integritetsaspekterna av att lagra en stor mängd trafikdata. Nu har till och med EU-domstolen landat i att den lagring som åläggs tjänsteleverantörerna är mycket inträngande och på flera sätt krockar med grundläggande rättsprinciper. Regeringen har fått tillsätta en utredning för att hantera rättsläget, och vi får väl avvakta och se vad som sker där.
I sammanhanget kan man också nämna det som Vänsterpartiet och regeringspartierna kom överens om efter valet, nämligen att agera för att stärka meddelarskyddet i offentligt finansierad privat verksamhet. En proposition gällande vård, skola och omsorg har redan förelagts riksdagen och bifallits. Arbetet med andra offentligt finansierade verksamheter befinner sig i utredningsfasen.
Vi förväntar oss också att regeringen ska återkomma med förslag om begränsningar av den alltför vidsträckta möjlighet som arbetsgivare i dag har att göra utdrag från belastningsregistret i samband med anställningsförfaranden. Jag tog upp detta för att nämna några exempel.
Fru talman! Referens till pågående utredningsarbete är också förklaringen till två av Vänsterpartiets reservationer i det här betänkandet. Utskottet har valt att ställa sig bakom tillkännagivanden dels när det gäller ett yrkande om informationsteknikens roll för att främja demokratin, dels när det gäller ett yrkande om sekretessbrytande bestämmelser vid vanvård av djur. I bägge fallen finns det förslag som antingen är under utredning eller under beredning.
Det finns lovvärda ansatser i de motioner som lyfts upp av utskottet, och det är inte på grund av motstånd i sak som vi i Vänsterpartiet inte har velat ansluta oss till utskottets beslut. Men vi tycker att det blir lite märkligt, särskilt i ett utskott som konstitutionsutskottet, att komma med nya tillkännagivanden när det finns all anledning att invänta resultatet av redan tagna initiativ på just dessa områden. Mer sakliga ställningstaganden kan komma därefter.
Här har vi tidigare under beredningsprocessen haft stöd av andra partier men valt att stå kvar vid vår principiella ståndpunkt även när det förhållandet har förändrats.
En punkt där det dock finns ett behov av ställningstagande i sak är frågan om sekretessbrytande bestämmelser vid statliga anställningsstöd.
Det är mycket stora summor som det offentliga årligen betalar ut till privata företag i form av anställningsstöd av olika slag. Det rör sig över en femårsperiod om drygt 75 miljarder kronor.
Anställningsstöd är många gånger ett effektivt sätt att hjälpa människor att kunna finnas på den reguljära arbetsmarknaden, och det är något som såväl individen som samhällsekonomin tjänar på. Men vi vet också att det ibland sker ett missbruk från vissa företags sida. I dag är uppgifter om vilka företag som har tagit del av de här stöden och hur mycket pengar respektive företag har fått belagda med sekretess med hänsyn till affärsintressen. Nuvarande ordning gör det därför svårt för myndigheter och journalister att granska hur lönesubventioner används.
Allmänhetens insyn i hur skattemedel används bör väga tyngre än företagarnas påstådda affärsintressen, och behovet av transparens och öppenhet är stort. Vi vill därför se ett tillkännagivande om att möjliggöra för myndigheter och för medier att bättre granska vilka företag som tar emot statliga lönesubventioner, samtidigt som skyddet för den enskildes integritet säkras.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet
Därför, fru talman, vill jag avslutningsvis yrka bifall till reservation nr 7.