Fru talman! Ett planarbete i kommunen från idé till verklighet tar enligt min mening alldeles för lång tid samtidigt som Lantmäteriet tar lång tid på sig att göra avstyckningar. Lägg därtill överklagandetiden, som är en möjlighet för den som önskar förhala en byggnation. Man kan fråga sig om det är rimligt att vi tillåter så långa ledtider.
När olika delar i samhället samverkar - eller inte samverkar - tar det lång tid. Allt kan vi inte påverka. En del är dock vårt ansvar, en del är länsstyrelsens ansvar, en del är rättsväsendets ansvar, en del är kommunernas ansvar och en del är faktiskt den enskilde medborgarens ansvar. Var och en måste fundera på hur man kan hjälpa till att minska sträckan och tiden från idé till färdigt hus.
Något vi faktiskt kan påverka är Lantmäteriet. Dess verksamhet måste användas så effektivt och ändamålsenligt som möjligt. För ett stort antal verksamheter och för hela samhällsbyggnadsprocessen är Lantmäteriets insatser av avgörande betydelse. Bostadsbyggande kräver bildande av nya fastigheter, och byggande av järnvägar kräver markupplåtelser med stöd av fastighetsbildningslagen, ledningsrättslagen och anläggningslagen. Näringsliv gör affärer där fastighetsreglering och avstyckning är avgörande för etablering av nya företag och utveckling av företag. Vi måste låta Lantmäteriet ta hand om sådant som måste göras där och låta andra aktörer ta hand om de andra delarna.
Enligt min uppfattning skulle många aktörer - konsulter, byggföretag eller fastighetsägarna själva - kunna utföra en del av det som Lantmäteriet i dag gör, till exempel mätningsdelen i en förrättning, vilket dagens regelsystem förhindrar. Vi måste ta detta på allvar och reformera Lantmäteriets arbete om vi vill att ledtiderna från idé till färdigt hus ska minska.
Fru talman! Digitaliseringen är, vill jag hävda, i många stycken ännu i sin linda i Sverige. Vi har byggt motorvägar för digitalisering, och vi har kapacitet i form av produkter, men vi har ännu inte börjat använda digitaliseringen fullt ut.
Lantmäteriet har dock försökt att ligga i framkant och har tagit fram en färdplan för att möjliggöra öppna geodata. Det finns dock de som vill stoppa detta genom gamla avtal, avgifter med mera. Jag tror att man måste släppa lös den kraft som finns i digitaliseringen och låta alla använda den. Hur vi finansierar detta kan vi alltid diskutera, men att skapa ett system där varje enskild aktör ska sluta avtal och betala en avgift kommer bara att leda till att det inte används så effektivt som möjligt.
Om man använder digitaliseringen fullt ut kan man effektivisera och underlätta många delar av Administrationssverige, samtidigt som det skapar möjlighet till enklare, snabbare och rättssäkrare beslutsförmåga.
Detta skapar ett behov av harmonisering av system och av att man ohämmat kan byta information för att på olika sätt använda samma information många gånger. Vi måste alla, också vi politiker, våga släppa sargen och släppa in andra för att vinna något i andra ändan.
Offentliga geodata är ett sådant exempel, som finns med i förslagen i dag. Offentliga geodata är en nödvändig grundsten i byggandet av vårt framtida samhälle, där vi använder våra samlade resurser så bra som möjligt och så rättssäkert som möjligt. Jag är väldigt glad att vi har ett tillkännagivande kring det, och jag hoppas att det går igenom.
Jag skulle också vilja säga något om tomträttssystemet, som i dag inte är attraktivt. Jag tror att det med en förändring kommer att kunna vara attraktivt, men det är dåligt använt i dag. Vill man få fart på villabyggandet tror jag att tomträttssystemet är en möjlighet. Tomträttssystemet måste reformeras. Det måste göras attraktivt och förutsägbart. Jag menar att avgälden måste kunna justeras varje år och inte, som i dag, vart tionde år. Avgäldsräntan måste anges i lag så att den som har en tomträtt också vet vad den ska kosta i framtiden.
Vi behöver bygga fler villor. Tomträtten kan bidra till det, och med en tomträtt blir det initialt mycket billigare för den enskilde.
Jag yrkar bifall till reservation nummer 4.