Herr talman! I val till Sveriges riksdag har samtliga svenska medborgare som bor eller någon gång bott i Sverige och senast på valdagen fyller 18 år rösträtt. Utomlands boende svenska medborgare upptas i röstlängd till tio år efter utflyttandet och ska, om de fortsatt vill rösta, därefter vart tionde år skriftligen meddela sin adress till Skatteverket. Dock accepteras en röst från en utlandssvensk om den avges senast dagen före valdagen, även om personen tidigare inte är upptagen i röstlängden.
Rösträtt till riksdagen regleras i regeringsformen, och det är av stor betydelse för demokratin hur ett valsystem är uppbyggt och hur det fungerar. Om att på olika sätt förändra det handlar detta betänkande, liksom flera av de 33 motioner som behandlas i betänkandet och som utskottet avstyrker. Motionerna behandlar alltifrån sänkt rösträttsålder till mer personval, mindre personval, mer inslag av personval, borttagande av spärrgränsen, ändrade valkretsindelningar, valsystemets proportionalitet, begränsad möjlighet till återval som riksdagsledamot, skilda valdagar och avpolitisering av Valprövningsnämnden.
Utskottets förslag är, som sagt, att samtliga motioner avslås eftersom en hel del av vad som anförts av motionärerna redan åtgärdats eller är på väg att utredas. Så har till exempel flera av frågorna nyligen avhandlats i Grundlagsutredningen, som lämnade sitt slutbetänkande 2008 och som låg till grund för en ny grundlagsreform, vilken vi antog så sent som förra året.
De övergripande målen för Grundlagsutredningens arbete var att stärka och fördjupa den svenska folkstyrelsen, att öka medborgarnas förtroende för demokratins funktionssätt och att höja valdeltagandet. Utredningen behandlade bland annat frågor om valsystemet, folkomröstningar, förhållandet mellan riksdagen och regeringen samt domstolarnas roll i det konstitutionella systemet. Grundlagsutredningen slog fast att rösträttsålder och myndighetsålder bör vara densamma, liksom att det finns anledning att ha olika valdagar för riksdags- respektive landstings- och kommunval. Man gjorde bedömningen utifrån tidigare utredningsarbete i frågan.
Utskottet har trots det tillsatt en egen grupp för uppföljning av 2010 års val. Den ska särskilt beakta administrativa och organisatoriska frågor. Det arbetet ska redovisas under hösten.
Herr talman! Jag tycker att det i betänkandet finns många kreativa motioner som kan belysas i den parlamentariska kommitté som tillsattes av regeringen i höstas för att just göra en översyn av delar av valsystemet. Kommittén ska bland annat överväga om det finns skäl att ändra reglerna om mandatfördelning vid riksdagsval, att införa krav på förhandsanmälan av partier och kandidater inför ett val och att införa ett system med utjämningsmandat i val till kommunfullmäktige i valkretsindelade kommuner på liknande sätt som i val till landstingsfullmäktige, om det bör inrättas möjligheter att använda elektroniskt röstningsförfarande och om partierna bör få använda partisymboler på valsedlarna.
Uppdraget i fråga om förslag som rör proportionaliteten i val till riksdagen och val till kommunfullmäktige, offentliga valförberedelser och valkretsindelningen vid val till riksdagen ska redovisas senast den 14 december 2012.
Det är mot bakgrund av det ovan redovisade som jag anser att motionärernas idéer i någon form kommer att belysas av de utredningar som nu finns tillsatta. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.