Fru ålderspresident! Under senare år har flera straffskärpningar genomförts för att betona hur allvarligt samhället ser på integritetskränkande brottslighet mot enskilda. Men en viss typ av brottslighet som alltför länge har förbisetts, trots att de som drabbas av den är nog så skyddsvärda, är brott mot våra lantbrukare och djurhållare.
Det är människor som driver näringsverksamhet ute på landsbygden och som drabbas för att de håller djur på sina gårdar. Av den anledningen tar vissa andra personer sig friheter, personer som hyser agg mot förekomsten av djurhållning. De tränger sig in på lantbrukarnas privata ägor för att störa dem och för att trakassera dem. Det här har ofta kunnat ske utan att de som trängt sig på ens har kunnat delges misstanke om brott, för att det som dessa personer gjort inte ens har varit brottsligt.
Det är sannerligen på tiden att vi nu får till vissa ändringar i lagstiftningen som kan hjälpa till att skydda dessa hårt arbetande näringsidkare. Genom den lagstiftning vi nu antar här i riksdagen tas steg i rätt riktning. Det gör att brotten olaga intrång och hemfridsbrott moderniseras. Det är brott som har sett likadana ut sedan brottsbalken infördes för mer än ett halvt sekel sedan, som Gustaf Lantz var inne på, detta trots att samhället har förändrats en hel del sedan dess. Det är högst välkommet att vi nu genomför lagändringar som innebär att fler ageranden kommer att kunna bestraffas och att de som begår brotten ska kunna få strängare straff.
Fru ålderspresident! Ett av de viktiga klarlägganden som görs i de nya bestämmelserna är att det skrivs in i lagtexten att den som obehörigen kliver in på en gårdsplan gör sig skyldig till olaga intrång. Detta har fram till nu varit ett stort problem eftersom det med dagens reglering inte framgår att det skyddade området vid olaga intrång omfattar gårdsplaner som omgärdar exempelvis en lantbrukares ekonomibyggnader eller produktionsanläggningar och som inte tillhör något bostadshus. Särskilt bekymmersamt har det varit om gårdsplanen inte har varit inhägnad med staket eller försetts med skyltar om att obehöriga inte äga tillträde. Då har det nämligen enligt lagstiftningen inte framgått att den som kliver in på området gör något otillåtet.
Detta har för många lantbrukare skapat stora bekymmer när djurrättsaktivister gång efter annan begett sig till lantbrukares ägor och systematiskt uppehållit sig där för att skapa oro och obehag genom sin blotta närvaro. Det har förekommit manifestationer där aktivister i kraftiga ordalag fördömt lantbrukares verksamhet och där de personer som har genomfört aktionen vägrat att avlägsna sig.
Denna djurrättsaktivism utgör ett reellt hot mot de enskilda som drabbas men i förlängningen också mot näringen i stort eftersom det finns lantbrukare som överväger att sluta att driva sin verksamhet och inte tycker att det längre är värt att fortsätta. Det är allvarligt, för detta är näringar som vi måste värna om. Det har väl, om inte förr, blivit uppenbart för alla under de senaste månaderna när kriget i Ukraina har tydliggjort vikten av en hög självförsörjningsgrad i oroliga tider.
Fru ålderspresident! Det är naturligtvis helt oacceptabelt att enskilda personer ska kunna hota och trakassera människor som utför sitt arbete och som vill kunna känna trygghet för både sig själv och sina djurs säkerhet. Ett problem med denna typ av brottslighet är att det saknas officiell statistik på hur omfattande brottsligheten är. Centerpartiet kräver därför att regeringen vidtar åtgärder för att förbättra det statistiska underlaget och även kunskapsunderlaget om dessa brott. Ett sätt skulle kunna vara att införa en särskild brottskod för djurrättsrelaterad brottslighet. Ett annat sätt för att öka kunskapen skulle kunna vara att se till att landsbygdsbor och lantbrukare omfattas av de trygghetsundersökningar som genomförs på årlig basis av Brottsförebyggande rådet. Vi står bakom ett tillkännagivande om detta och förväntar oss att regeringen kommer att agera på det.
Centerpartiet anser också att det ska ses som en försvårande omständighet att ett brott begås mot en person för att han eller hon bedriver skyddsjakt när personen i fråga fått detta uppdrag till följd av ett myndighetsbeslut. Den som bedriver skyddsjakt eller genomför eftersök på polisens uppdrag utför nämligen ett viktigt samhällsuppdrag. Regeringen menar att den omständigheten, att ett brott riktar sig mot någon på grund av att denne utför ett samhällsviktigt uppdrag, redan nu kan beaktas i skärpande riktning. Men Centerpartiet anser inte att den nuvarande lagstiftningen är tillräcklig för att skydda dessa personer och står därför bakom ett förslag till tillkännagivande till regeringen om att ge dessa grupper ett starkare skydd och att straffen för hot och våld mot dem skärps.
Fru ålderspresident! Näringsidkare och personer verksamma i de gröna näringarna utsätts i dag allt oftare för brott och trakasserier av ekofascister och extremistiska djurrättsaktivister. Det handlar om brott av många olika slag, från skadegörelse, ofredande och olaga intrång till olaga hot och misshandel där det bakomliggande motivet utgörs av en extremistisk djurrättsaktivism. Denna form av trakasserier måste motverkas. Centerpartiet anser att det behövs en bredare översyn av denna brottslighet än den som regeringen nu presenterar, en översyn som även omfattar andra brott som riktar sig mot näringsidkare och personer verksamma i de gröna näringarna. Därför yrkar jag bifall till reservation 8.