Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslagen i civilutskottets betänkande. För tids vinnande väljer jag att inte yrka på vår reservation nr 5.
Vi människor har en rad behov och intressen som behöver tillgodoses i vår vardag. Jag tänker på saker som tak över huvudet, att kunna ställa ekologisk och närproducerad mat till familjen på bordet. Det är fiffigt att bara kunna vrida på kranen för att det ska komma bra vatten ur den, dessutom till en väldigt billig penning. När vi trycker på knappen lyser lampan. Det går att ladda bilen med förnybar energi. Vi behöver kunna ta oss dit vi vill, till vänner, till träningen, till teatern och till jobbet. Det är ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet när vi får ihop alla dessa aspekter.
För att tillgodose dessa intressen och behov behöver vi skydda jordbruksmark av god kvalitet. Vi behöver skydda dricksvatten. Vi behöver kunna transportera energi från forsar, solceller och vindkraftverk till våra hem. Vi behöver bygga järnväg där folk redan bor och jobbar. Vi behöver bygga bostäder där den hållbara infrastrukturen finns. Det är det som är ett hållbart samhällsbygge. Det går att bygga bostäder, skydda jordbruksmark och dricksvatten och säkra dessa transporter av energi. Ja, det behöver göras avvägningar. Det är särskilt svårt när många intressen och behov ställs mot varandra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hushållningen med mark- och vattenområden
Här tror jag att det är viktigt att besluten fattas av de närmast berörda. Där brukar också den mest detaljerade kunskapen finnas. Men vi behöver också en nationell samling så att vi drar åt samma håll.
Tillgången till rent vatten är ett grundläggande behov för oss människor. Ibland kanske vi tar det för givet i det land som vi lever i, jämfört med andra länder där man har en akut vattenbrist som påverkar varje människas vardag.
Låt oss fastslå grundbulten att alla naturresurser ska värnas i solidaritet med djur, natur och ekologiska system, i solidaritet med världens människor och i solidaritet med framtida generationer. Det är ju det som ligger i vågskålen. Det hållbara och moderna samhälle som vi bygger här är också en del av det globala hållbara samhällsbygget.
När vi ändå pratar om vatten vill jag lyfta fram vattnet i Vättern. Det har ett särskilt intresse. På kort och lång sikt kommer det att vara en väldigt viktig källa till färskvatten för många medborgare. Sverige har den mycket gynnsamma förutsättningen att det finns tillräckligt med mark för att man ska kunna tillgodose alla dessa behov. Vi kan bygga bostäder utan att bygga på jordbruksmark, järnvägsreservat, ledningsreservat eller viktig naturmark. Marken finns, men jag har lite svårt att se varför vi inte kan se det allihop. Kanske rör vi oss mest i städer och ser mest städer. Men marken finns ju även här. Det är därför som vi bygger högre och tätare där människor och smarta transporter finns.
Genom att man i den långsiktiga planeringen prioriterar högt och tätt på bekostnad av glest och utspritt försvinner motsatsförhållandet mellan riksintressen och bostäder.
Vi vill satsa på en tät nybyggnation i kollektivtrafiknära lägen där det finns handel, service, bostäder och där man kan ta sig fram på cykel, till fots eller med kollektivtrafik. Det främjar en attraktiv och hållbar stadsutveckling, och det är där som integrationsutmaningar och klimatutmaningar kan hanteras.
Vi behöver då inte heller bygga på den attraktiva och värdefulla jordbruksmarken, kanske bara i några få undantagsfall. Den marken behöver sparas, och det kan vi göra för att få fram de ekologiska närproducerade hållbara produkter som vi behöver för att överleva, det vill säga maten på våra bord.
Herr talman! Om vi bygger för fler med ekonomi, hälsa, välmående och miljö i åtanke slipper vi tjafset med olika riksintressen som ska ställas mot varandra och bostäder som ska ställas mot riksintressen. Då kan vi fokusera på att bygga det gröna och moderna samhälle som vi är i ett så skriande behov av.
(Applåder)