Herr talman! Jag upprepar det jag sade förut: Var får Lena Hallengren allt ifrån? Vilken upprörd stämma och svidande kritik!
Har Lena Hallengren glömt att hon har ansvaret för studiemedelsfrågorna? Har Lena Hallengren glömt att hon är ansvarig för den politik som regeringen för? Missade Lena Hallengren den fråga jag ställde om bostadsbidraget? Varför har inte regeringen vidtagit de åtgärder som den utredning som kom 2003 visade på och som vi tidigare diskuterat?
Försök inte blanda bort korten, Lena Hallengren. Låt oss ta diskussionen om studenters sociala trygghet. Svara på de frågor som är ställda.
Regeringens insatser är omfattande, säger Lena Hallengren i sitt svar.
Sedan Socialdemokraterna tog makten 1994 har studenternas ekonomiska utrymme halverats. Det är fakta, Lena Hallengren. Studenterna har tillsammans med garantipensionärerna fått finna sig i den uslaste av usla utvecklingar av den egna ekonomiska situationen.
Det är facit efter tolv års ekonomisk politik från Socialdemokraternas sida.
Det låter på Lena Hallengren som om hon faktiskt har presterat olika saker på sin statsrådspost. Jag vill inte gärna recensera det, men jag låter gärna studenterna själva göra det.
Sveriges förenade studentkårer har konstaterat att den socialdemokratiska studiemedelspolitiken inte ens kan vara med i något slags gradering. Den räcker inte ens till för att bli granskad och bedömd. Upprördheten från Lena Hallengren verkar tyvärr tyda på att det är en akilleshäl i den socialdemokratiska stöveln och att oviljan att ta diskussion därför blir bombastisk.
Herr talman! Jag konstaterar att min fråga om fribeloppet inte heller blev hanterad. Vi står inför en sommar. Många studenter räknar på om de har råd att jobba extra under de ferier som Lena Hallengren pratar om i sitt svar. Det låter som om det fanns jobb att få. Det gör det inte för väldigt många. De som får jobb räknar nu på om de har råd att ta jobbet eller om de på olika sätt måste hitta lösningar vid sidan av för att kunna behålla studiemedlen och samtidigt försörja sig under de sommarmånader som ligger framför oss. Inte heller på den punkten kom Lena Hallengren med något klarläggande svar.
Får jag besvära statsrådet att svara på åtminstone någon av de konkreta frågor som ställs i interpellationen och i debatten i dag, om hon har tid med det mellan sina utfall? Jag vill skicka med ytterligare en fråga, nämligen den om studenters rehabilitering. I en debatt den 24 januari i år sade Lena Hallengrens kollega, Hans Karlsson, som tydligen ansvarar för den frågan, att han hade lust - just det ordet använde han - att göra en förändring så att studenter som är sjukskrivna ska kunna vara det på deltid för att bättre kunna komma tillbaka till sina studier. Det är nämligen inte möjligt i dag, vad statsrådet än säger. Det insåg Hans Karlsson i den debatten.
Sedan dess har förstås ingenting hänt.
Min fråga till Lena Hallengren är om hon i dag, till skillnad från i tidigare debatter, är beredd att se att det är ett problem och verka för att det blir en lösning.