Fru talman! Först vill jag yrka bifall till våra reservationer 3, 6 och 7.
Sverige har en tradition av att ta ansvar för alla medborgare genom det skattesystem och det välfärdssystem som vårt samhälle bygger på. Vår skattemoral är nog generellt väldigt hög, om man jämför med hur det ser ut inom vissa andra EU-länder som just nu är på tapeten av andra anledningar. Som svensk har man nog också en känsla av att vilja göra rätt för sig, även när det gäller att betala skatt. Det finns ett antal bevingade ord som yttrats vad gäller den saken.
När det gäller skatteförfarandet reflekterar man lite grann som ny i utskottet. Jag är ganska intresserad av historia och läser bland annat Kalmar stads och slotts historia. Det är ganska intressant att läsa hur det var på 1500-1600-talet, när Gustav Vasas fogdar härjade i mina hemtrakter. De skatter som bygdens allmoge och borgerskap ålades var minst sagt betungande, liksom de handelsförbud som infördes. Ovanpå det fanns dansken som härjade och brände med jämna mellanrum.
Jämför man detta med dagens skatter har vi nog det egentligen ganska bekvämt i dag. Vi kan skatta oss väldigt lyckliga. Hur mycket detta har spelat in när vi i modern tid utvecklat vårt välfärdssystem vågar jag inte spekulera i, men det har säkert haft sin betydelse och är nog en av orsakerna till att i varje fall de flesta vill ha ett solidariskt välfärdssystem.
Fru talman! I vår reservation 3 tar vi upp förändringar i kassaregisterlagen, där vi vill att de undantag som finns i dag blir betydligt färre. Vi anser att undantagen i kassaregisterlagen är alldeles för omfattande. Det finns till exempel torghandlare och andra näringsidkare med undantag som omsätter mångmiljonbelopp, men där myndighetskontrollen försvåras av att dessa företag inte omfattas av kravet på kassaregister. Detta har lett till en del misstankar om osund konkurrens och så vidare som uppstått mellan torghandel och detaljhandel.
Därför är det väldigt glädjande att Skatteverket har lyssnat på branschföretagen och för en dryg vecka sedan överlämnade ett förslag till Finansdepartementet, där man föreslår att undantaget för bland annat torghandel och marknadshandel tas bort. Förslaget innebär även att utländska företag ska omfattas av lagen, vilket jag anser är väldigt bra. Enligt förslaget sänks även omsättningskravet för att man ska bli tvungen att använda sig av kassaregister från fyra till två basbelopp. De av Skatteverket föreslagna åtgärderna överensstämmer väl med vår reservation.
När det gäller taxibranschen, som också föregående talare tog upp, finns det fortfarande en rad problem, som uppmärksammades så sent som under förra veckan i bland annat Dagens Nyheter. Att det fortfarande återstår en del att göra inom denna näring är alldeles uppenbart. Skatteverket har tidigare gjort en hemställan till regeringen om införandet av obligatoriska redovisningscentraler inom taxinäringen.
Jag hade gärna sett att S och MP haft en egen separat reservation om redovisningscentraler och tömningscentraler. Den hade vi utan tvivel stött här i kammaren. Hade jag varit lite mer på hugget i utskottet kunde jag ha lämnat en egen reservation på Socialdemokraternas ena yrkande. Men det går säkert fler tåg. Det verkar inte som att regeringen har någon större ambition i denna sak. Vi får återkomma själva i kommande motioner.
Fru talman! Hur många har inte haft problem med att läsa ut alla poster och avgifter på sin elräkning? När man till slut har lyckats förstå alla delsummor får man också en förståelse för och en viss uppfattning om hur mycket som är produktionskostnader, överföringskostnader och olika former av skatter och avgifter på elräkningen.
Om man jämför en faktura från sin elleverantör med sin lönespecifikation inser man snart att det finns en del brister i lönespecifikationen. Det finns med andra ord svarta hål i lönespecifikationen. Det som saknas mest är arbetsgivaravgifter.
Jag anser att det även i lönespecifikationen ska synliggöras samtliga skatter och avgifter. Jag skulle gärna även se en uppdelning på beräknad kommunalskatt, landstingsskatt och statlig skatt i lönespecifikationen.
När det gäller folkbokföringen har vi uppmärksammat en sak som har gjort mig lite förundrad. Om en person kommer till Sverige och får uppehållstillstånd registreras medborgarskap i folkbokföringen. Om personen har flera medborgarskap registreras alla i folkbokföringen. Det finns utrymme för upp till tre utländska medborgarskap.
Det märkliga inträffar när personen sedan får ett svenskt medborgarskap. Då stryks nämligen alla andra uppgifter om medborgarskap i folkbokföringen. Enligt proposition 1999/2000:147 sägs följande: "I folkbokföringen registreras uppgift om medborgarskap. För den som är svensk medborgare skall inte eventuellt utländskt medborgarskap registreras." - - - "Något skäl att på grund av förslaget om tillåtande av dubbelt medborgarskap ändra nuvarande ordning för registrering av medborgarskap inom folkbokföringen kan inte anses föreligga."
Det innebär alltså att bara det svenska medborgarskapet framgår i folkbokföringen och de personbevis och så vidare som andra myndigheter kan se. Skatteverket har dock en viss möjlighet att se historiska händelser. Man har möjlighet att se det genom vissa sökfunktioner i deras system. I Finland, för att ta ett närliggande exempel, registreras dubbla eller flerdubbla medborgarskap.
Detta har gett upphov till en del problem. I samband med EU-valet 2009 uppmärksammades detta då Valmyndigheten inte hade uppgifter om i vilket land medborgare med dubbla eller flerdubbla medborgarskap röstade. Det gick ganska bra att rösta i flera länder i EU-valet.
Det finns givetvis fler myndigheter som kan ha nytta av dessa uppgifter när inkomster, beskattning, bidrag, pensioner, tillgångar och så vidare ska kontrolleras. I de kontakter som jag har haft med Skatteverkets jurister skriver de att medborgarskap i vissa lägen kan utgöra tungan på vågen som gör att en person anses obegränsat skattskyldig eller inte.
Ett annat exempel gäller statistik som upprättas av andra myndigheter eller SCB. Som lagstiftare anser jag att det är en grundförutsättning att den statistik och det som presenteras för mig också är adekvat för att kunna göra en riktig bedömning och fatta rätt beslut.
Ett exempel på detta finns i vårt rättssystem. Med dagens folkbokföringssystem blir statistiken av till exempel de intagna inom fångvården väldigt missvisande då personer med dubbla eller flerdubbla medborgarskap redovisas som svenska medborgare om bara ett av medborgarskapen är svenskt. Det ger i mina ögon en falsk bild av verkligheten inom rättsväsendet.
I de kontakter jag har haft med Skatteverkets jurister säger de att de påpekade detta förhållande att bara svenskt medborgarskap registrerades när den nya medborgarskapslagen infördes. Skattverkets jurister skriver också att de skulle välkomna en ny behandling av frågan exempelvis i form av ett politiskt initiativ men att det inte är helt oproblematiskt.