Fru talman! Det är intressant att Emma Nohrén ändå använder Efsa som källa i en mening om neonikotinoider men inte när det handlar om glyfosat. Både Efsa och Echa har sagt att glyfosat inte leder till det som Emma Nohrén säger. Ändå vill hon fasa ut det.
Glyfosat är det aktiva ämnet i det mest använda växtskyddsmedlet i Sverige och är avgörande för att vi ska kunna idka jordbruk på våra breddgrader, enligt LRF. Ändå vill Emma Nohrén fasa ut det.
Jag har uppfattat det så att Miljöpartiet och hela regeringen står bakom livsmedelsstrategin, och den säger att livsmedelsproduktionen ska ökas i Sverige. Ändå verkar man vilja fasa ut det mest använda växtskyddsmedlet.
Låt oss titta på frågan om ett fossilfritt jordbruk. Ett plöjningsfritt jordbruk är avhängigt att det finns fungerande växtskyddsmedel.
Här som på andra områden finns en risk att om det ena förbjuds får man ett värre alternativ. Det är lite som att stänga ned kärnkraften i Tyskland, och sedan får man kolkraft i stället. Eller man förbjuder glyfosat, och sedan får man klororganiska föreningar i stället.
Varför vill Miljöpartiet så desperat vara fast i bilden av glyfosat, som egentligen bara bekräftas av en erkänd studie för några år sedan och som har överbevisats av alla europeiska expertmyndigheter? Vad är det som är så viktigt med glyfosat, förutom att det låter farligt?