Herr talman! Vuxenutbildningen och
vuxenstudiestödet består i dag av ett näst intill
obegripligt lappverk, vilket gör det omöjligt att
överskåda. Ny demokrati har i en motion som ännu
inte har behandlats i utskottet förordat ett
samordnat vuxenstudiestöd. De olika formerna av
studiestöd skapar problem med sin komplexitet och
ger studier på olika villkor.
Efter utskottsbehandlingen har det för min del
framkommit en del ytterligare information, vilket
kanske skulle ha resulterat i ett annat
ställningstagande.
YTH-utbildning har i dag en 65-procentig
bidragsdel, och resten är lånedel. Med regeringens
förslag på en 30-procentig bidragsdel och resten lån
kan eventuellt den höga kompetensnivån bland
dem som erhåller YTH-utbildning vara i fara. Det
är nämligen ofta människor som har en mycket god
yrkeskompetens, med flera års yrkeserfarenhet,
som börjar på YTH. De flesta som studerar på
YTH har förmodligen också hunnit bilda familj och
har därmed även den sociala aspekten att ta hänsyn
till när man söker till utbildningen.
Med regeringens förslag sänks totalbeloppet till
6 846 kr för alla YTH-studerande, oavsett tidigare
a-kassenivå. Det som kanske är litet stötande i
förslaget är inte att regeringen vill försämra för en
grupp som har relativt hyfsad finansiering av sina
studier, utan att man inte vill förbättra för dem som
har det sämst, t.ex. studerande på grundläggande
vuxenutbildning.
Antalet studerande på YTH som fått SVUX under
åren 1990--1993 är inte mer än 1 000 elever. Det
skall ställas mot det totala antalet SVUX-
ansökningar under samma period som uppgått till
drygt 150 000.
Egentligen skulle man i första hand ha infört ett
samordnat vuxenstudiestöd, som vi lagt fram
förslag om i vår motion Sf526, och därefter
diskuterat eventuella justeringar för de studerande
som befinner sig i gråzonen mellan
gymnasieutbildning och högskola.
Jag kan trots det nämnda ansluta mig till
utskottsmajoritetens beslut tack vare
utskottsskrivningen som säger: Utskottet utgår från
att regeringen fortlöpande följer upp denna fråga
utan något särskilt tillkännagivande från riksdagens
sida.
Tyvärr har det visat sig att teori och praktik kan
vara två helt olika saker. Tack vare Ny demokrati
kan man emellertid snabbt rätta till felaktiga beslut
där det visat sig att de teoretiska riksdagsbesluten
blir olämpliga i verkligheten. Alla kan vi göra fel.
Måttet på kompetens visar man genom sättet att
rätta till felen.
I arbetsmarknadsutskottet fattades i mitten av 1993
ett felaktigt beslut som drabbade bl.a.
komvuxelevernas utbildningsbidrag. Riksdagens
felaktiga beslut trädde i kraft den 1 juli 1993.
Endast Ny demokrati insåg hur felaktigt beslutet i
verkligheten blev. Redan den 19 november, dvs. tre
och ett halv månad efter beslutets ikraftträdande,
kom vi in med en skrivelse till
arbetsmarknadsutskottet påpekande hur fel allting
blev och föreslog ett tillrättaläggande. Ny
demokrati fick den 8 december ett enhällig utskott
att tillstyrka vår begäran.
Många politiska partier törs inte göra de här
justeringarna, trots att de är befogade, med tanke
på att de kan bli kallade för ''vingelpartier''. Ny
demokrati rättade till ett felaktigt beslut och
naturligtvis stod det i alla politiskt styrda medier
hur Ny demokrati vinglat i sitt beslut, inte ett ord
om att vi rättat till ett felaktigt riksdagsbeslut och i
stället anpassat förutsättningarna till verkligheten.
Vi kommer att mycket noga följa utvecklingen av
fallet YTH. Skulle det visa sig att vara befogat,
kommer vi att agera på samma sätt som tidigare för
ett omedelbart tillrättaläggande. Skulle det visa sig
att man i den i betänkandet nämnda propositionen
inte tar ett radikalt grepp i riktning mot ett
samordnat vuxenstudiestöd, utan bara fortsätter
med småjusteringar av lappverket, kommer vi
fortsättningsvis att agera på ett annat sätt.