Fru talman! Den socialdemokratiska regeringen har onekligen misslyckats med mycket, inte minst inom det rättspolitiska området där vi ser hur gängkriminaliteten tillåtits breda ut sig, hur uppklaringsstatistiken lämnar mycket att önska och hur parallellsamhällena cementeras och inom vilka staten saknar kontroll.
Trots detta utgör vapenfrågor ett av regeringens sannolikt största misslyckanden de senaste mandatperioderna. Regeringen blir gång på gång överkörd av riksdagen i dessa frågor, så även i dag.
Den politik som den socialdemokratiska regeringen, och tidigare de socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringarna, vill föra har inte stöd i denna kammare, punkt. Det är därför en skymf mot riksdagen som institution och väljarnas röster att regeringens fanatiska motstånd mot jägare och sportskyttar väger tyngre än de beslut som fattats i det folkvalda parlamentet.
Fru talman! I dag kommer riksdagen att på nytt rikta tillkännagivanden till regeringen i vapenfrågor och ännu en gång tala om för regeringen vad man önskar att den ska göra på området. Det finns i betänkandet 13 stycken tillkännagivanden, men på grund av Centerpartiets rädsla för konflikt med regeringen kommer inte samtliga att ha stöd av en majoritet i kammaren. De flesta kommer dock att ha det.
Fru talman! Jag hinner inte beröra samtliga, men jag vill understryka några som samtliga har vunnit gehör i denna kammare tidigare utan att regeringen bemödat sig med att agera och gå folkviljan till mötes.
De många gånger absurt långa handläggningstiderna för vapenlicenser har länge gjort livet surt för laglydiga vapenägare i Sverige. Jägare som i god tid innan jaktsäsongen hittar och köper ett önskat vapen riskerar ändå att stå utan bössa vid jaktstart, eftersom handläggningstiden kan vara utom rimlighetens gränser. En regering som värnar om våra hundratusentals laglydiga vapenägare i Sverige, mig inkluderad, hade naturligtvis omgående verkat för att lösa detta problem - men inte den socialdemokratiska regeringen, inte.
När regeringen och polisen misslyckats med att förutspå den väldigt väntade tillströmningen av passbokningar efter pandemin utlystes en särskild händelse, och både Polismyndigheten själv och regeringen var snabba med att göra sitt yttersta för att lösa det uppkomna haveriet.
Ett inte så olikt haveri har dock fått råda i många år, nämligen i handläggningstiderna för vapenlicenser, till synes helt utan att vare sig Polismyndigheten eller regeringen brytt sig nog för att åtgärda problemet.
Därför fattade riksdagen så tidigt som 2015 beslut om kortare handläggningstider, ett beslut som upprepats flera gånger sedan dess.
På detta tema har riksdagen även upprepade gånger fattat beslut om att överföra prövningen av vapenlicensfrågor till en viltmyndighet - detta både för att korta handläggningstiderna och för att avlasta den redan hårt ansatta Polismyndigheten.
Utöver detta har riksdagen även tidigare fattat beslut om exempelvis enklare licenshantering vid vapenbyte och en utökad vapengarderob. Men inte heller här har regeringen inte lyckats få tummen ur.
Fru talman! Detta är bara några av de punkter på vilka vi i dag kommer att rikta nya tillkännagivanden. Man kan tycka att det borde räcka med en gång och att regeringen nöjer sig med ett beslut i kammaren för att faktiskt åtgärda de problem som laglydiga vapenägare drabbas av och som riksdagen beslutat om att försöka lösa. Men tydligen inte. Regeringens ovilja att underlätta livet för sportskyttar och jägare är så stark att riksdagsbeslut har föga betydelse.
Sällan blir detta så tydligt som i frågan om tidsbegränsade licenser för helautomatiska vapen och enhandsvapen. Redan 2019 behandlade utskottet motionsyrkanden om tidsbegränsade tillstånd, och utskottet menade då att det dagligen görs automatiska slagningar i belastnings- och misstankeregister, varför det kunde ifrågasättas om systemet med tidsbegränsade licenser fyllde någon egentlig funktion utöver att i onödan försvåra för aktiva och seriösa skyttar.
Därefter har fler tillkännagivanden riktats till regeringen, och till slut fick riksdagen nog och gav regeringen en deadline. Innan den sista december 2021 skulle regeringen återkomma till riksdagen på området. Snart ett halvår senare har regeringen gjort absolut ingenting. Tvärtom har regeringen förklarat att man struntar i de upprepade riksdagsbesluten.
Som om det inte vore nog med att regeringen ignorerar och negligerar det folkvalda parlamentet valde Morgan Johansson även att angripa Sveriges alla sportskyttar. Han insinuerade att alla sportskyttar är potentiella terrorister genom att kalla det idrottsredskap de använder sig av för terrorvapen. Såväl i en debattartikel som vid ett utskottssammanträde blandade han in Anders Behring Breivik för att söka stöd för sin hållning.
Fru talman! Regeringens agerande i vapenfrågor är under all kritik, och Morgan Johanssons retorik är kanske det yttersta exemplet på socialdemokratins förakt mot jägare och sportskyttar. Morgan Johansson nöjer sig inte med att kritisera riksdagens vilja och ha en saklig debatt, utan han eftersträvar att avhumanisera lagliga vapenägare genom att dra paralleller till en fruktansvärd terrorist och till gängkriminella - detta trots att Morgan Johanssons oro snarare borde upptas av de vapen som försvunnit från Regeringskansliet än dem som tryggt förvaras hemma hos seriösa vapenägare runt om i hela vårt land.
Hade regeringen och Morgan Johansson på allvar velat komma åt de potentiella säkerhetsriskerna i vårt land hade de förstärkt och beväpnat den svenska tullen, infört visitationszoner och på riktigt slagit tillbaka mot gängkriminaliteten i Sverige - eller för den delen ytterligare skärpt straffen för vapenbrott, vilket Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna önskar och har en gemensam reservation om i detta betänkande.
Angreppen på sportskyttar och jägare är med andra ord endast ful symbolpolitik från regeringen.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 13 om vapenbrott.
(forts. § 16)