Fru talman! Kristdemokraternas viktigaste frågor inför den här mandatperioden var att öka den statliga styrningen så att människor i hela landet kan erbjudas en jämlik och rättvis vård och att pressa tillbaka de rekordlånga vårdköer som byggdes upp under Socialdemokraternas åtta år vid makten – detta för att den som är sjuk faktiskt ska kunna få vård i tid.
Vårdköerna mer än fördubblades under Magdalena Anderssons år vid makten. De var rekordlånga redan före pandemin. Vi har därför satsat mer än 25 miljarder på fler vårdplatser och kortare vårdköer, och vi har inrättat en nationell vårdförmedling med syftet att du som patient ska kunna vända dig till en annan region eller till en annan vårdgivare om den egna regionen inte kan ge vård i tid.
Vi har dessutom kraftsamlat kring vissa diagnosgrupper där vi vet att vårdköerna har varit långa men där det samtidigt funnits ledig vårdkapacitet i andra delar av landet. Staten har varit beredd att betala för ett utökat antal operationer rörande framfall, grå starr och höftledsproteser. Politiken med fokus på tillgänglighet har nu haft effekt.
När det gäller framfallsoperationer har antalet personer som har väntat för länge minskat med 60 procent. Motsvarande siffra för höftledsproteser är att vårdköerna minskat med 55 procent. Totalt sett är trenden bruten. Vårdköerna har hittills under mandatperioden minskat med 28 procent, och vad vi kan se minskar vårdköerna i hela landet utom i rödgrönt styrda Region Stockholm.
För att fortsätta korta köerna vill vi gå vidare med en betydligt skarpare vårdgaranti så att fler människor ska få vård i tid, och vi går vidare med fler riktade satsningar för att korta vårdköerna. Men det är en välfungerande primärvård som utgör basen för ett effektivt hälso- och sjukvårdssystem, och svensk primärvård behöver därför stärkas. Det behövs mer resurser till primärvården, specifikt till landets vårdcentraler. Vidare behövs satsningar på kompetensförsörjning så att fler kan utbildas till allmänspecialister, och primärvården behöver tilldelas en större andel av hälso- och sjukvårdens budget.
Vi kristdemokrater anser att det ska finnas en fast vårdkontakt med en namngiven läkare samt tak för antalet patienter på en enskild vårdcentral, liksom för den enskilde distriktsläkaren. Det skulle ge såväl distriktsläkare som distriktssköterskor en bättre arbetsmiljö, men framför allt skulle det skapa den kontinuitet och kännedom om patienten som ger förutsättningar för både trygghet i mötet med vården och vård av högsta kvalitet.
Att ha en fast och namngiven läkare innebär att patienten får vård av en person som känner till patientens sjukdomshistoria och kan erbjuda mer personlig och effektiv vård över tid. Detta stärker inte bara relationen mellan läkare och patient utan det bidrar också till bättre vårdresultat och minskad onödig vårdkonsumtion genom tidig upptäckt och bättre möjligheter att hantera hälsoproblem. Det är därför viktigt för oss att alla invånare är listade på en fast och namngiven läkare som ansvarar för patienten.
Ska vi kunna fortsätta att korta vårdköerna behövs fler allmänläkare och en starkare primärvård, och vi behöver fler bemannade vårdplatser. För att det ska vara möjligt är det helt avgörande att klara kompetensförsörjningen. Regeringen har tagit fram en nationell plan för kompetensförsörjning den här mandatperioden, och i år avsätter regeringen 1 miljard för att regionerna ska kunna jobba efter planen.
Vi kristdemokrater har också tagit fasta på Vårdansvarskommitténs slutsatser, som pekar på att staten behöver kliva fram och ta större ansvar för personalförsörjningen. Staten borde därför få det fulla ansvaret att bedöma behovet av och fördela ansvaret för tillhandahållande av utbildningsplatser mellan regionerna.
Fler bemannade vårdplatser handlar om att förbättra förutsättningarna för den som är sjuk att få vård i tid. Men det är också en fråga om Sveriges beredskap.
Vi kan därför inte ha en situation, som i Sollefteå, där det militära försvaret rustar upp samtidigt som regionpolitiker väljer att lägga ned vård och försvaga sjukvårdens beredskap. Sverige behöver fler vårdplatser, inte färre. Staten måste kunna säkerställa att upprustningen av den militära och civila beredskapen går i takt.
Vi kristdemokrater har därför föreslagit en stopplag för vårdnedläggningar fram till dess att staten har pekat ut ett basutbud av sjukvård. Uppdraget att gå vidare för att inrätta ett beredskapssjukhus, exempelvis vid nedläggningshotade Sollefteå sjukhus eller Ljungby lasarett, ska ses mot bakgrund av detta och mot bakgrund av de säkerhetspolitiska hot som riktas mot Sverige. Vi befinner oss i det värsta säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget.
Fru talman! Staten borde också få det fulla ansvaret att planera, dimensionera och organisera svensk sjukvård. Dagens sjukvårdsorganisation med 21 självstyrande regioner är inte långsiktigt ekonomiskt hållbart. Trots att man är självstyrande med egen beskattningsrätt klarar regionerna inte i tillräcklig utsträckning uppdraget att erbjuda vård i tid, och människor möts inte heller av en jämlik vård.
21 självstyrande regioner leder till en ineffektiv och byråkratisk styrning, som innebär ett slöseri med skattebetalarnas pengar. Men framför allt leder det till en ojämlik och orättvis vård som gör att patienter hamnar i kläm. Därför säger vi kristdemokrater: Avskaffa regionerna och låt staten ta det fulla ansvaret för och få mandatet att styra svensk sjukvård.
(Applåder)