Herr talman! Vi har nu kommit till civilutskottets betänkanden som i dag ska debatteras här i kammaren.
Först ut är namnlagen och betänkandet CU12 där jag vill börja med att yrka bifall till reservationen 1 avseende ändringar i namnlagen.
Namnlagen är en fråga som berör, upprör och engagerar människor i betydligt större utsträckning än vad man kan tro vid första anblicken. Dagens lagstiftning är 25 år och styr våra förnamn, mellannamn och efternamn. Den styr vad föräldrar får döpa sina barn till, hur man får byta namn, lägga till namn och hur makar ingår namngemenskap. Namnlagen avgör möjligheten till dubbelnamn, nya namn, könsneutrala namn och utländska namn. Tyvärr kan vi dock konstatera att namnlagen i dag är alltför begränsad i vad den tillåter och många gånger rent av omodern.
Herr talman! Jag ska ta två exempel från vardagen och utgå från min vän Jan-Olov och mig själv.
Jan-Olov Ågren bor i Luleå och är transvestit. Han är också känd som Madeleine såväl i privatlivet, på jobbet som i samhället i stort. Han vill lägga till namnet Madeleine, men det verkar falla på att det kan väcka anstöt eller skapa obehag att en vuxen man också heter Madeleine. Jan-Olov får heta Kim men inte Madeleine.
Själv har jag friat till min sambo, har barn och skulle gärna dela såväl mitt som min sambos efternamn inom vår familj. Men jag hindras eftersom lagen säger att man bara kan ha ett efternamn. Tar vi namnet Sammeli får jag själv däremot ta Lundh som mellannamn. Jag får heta Fredrik Lundh Sammeli men inte Fredrik Sammeli Lundh.
Herr talman! Listan på exempel kan göras betydligt längre, men den ger en likartad bild. Den nuvarande namnlagen behöver förändras. Den grundar sig på ett föråldrat synsätt på namnets betydelse såväl ur familjerättslig synpunkt som ur värderingsmässig synpunkt.
Det är dags för en ordentlig modernisering av den svenska namnlagen. Frågan bör utredas i syfte att ge utökad rätt för medborgaren att själv få bestämma sitt eget och sina barns namn.
Om detta är vi nästan alla överens om. Dagens namnlag lever inte upp till dagens behov. Dagens namnlag är omodern och behöver moderniseras. Dagens namnlag ligger i knät på den moderatstyrda regeringen, och precis som på många andra områden händer väldigt lite.
Herr talman! Man kan säga mycket, men jag ska hålla mig rätt kort. Detta är en fråga där det sedan länge finns ett uppdrag från riksdagen till regeringen att agera, att leverera och att komma till skott. Arbetet påbörjades redan av vår socialdemokratiska regering men måste nu slutföras av den moderatstyrda regeringen så att utredningen kommer till stånd och får en mycket bred ingång.
Vi är överens och kommer ändå ingen vart. Låt oss tillsammans se: Vad är problemen? Hur skulle de kunna lösas? Vad behöver göras? Det skulle vara betydligt mer utvecklande att kunna få lägga kraft och fokus på att debattera de frågor vi kanske inte är överens om den dag utredningen är klar än att, som nu, år ut och år in debattera en utrednings tillsättande.
Den här lagstiftningen behöver moderniseras, och jag hoppas att det sker snarast.