Fru talman! Socialdemokratins uppgift är att ta parti för den som har mindre makt. Bara så kan friheten bli större i samhället.
I dag behandlar vi KU29, det vill säga konstitutionsutskottets betänkande om cirka 100 motionsyrkanden från allmänna motionstiden. Det är både yrkanden som handlar om fri- och rättigheter och yrkanden som handlar om förebyggande av våldsbejakande extremism. Det är lätt att bli lite nedstämd när man läser en del av motionerna. Vi lever i en tid där fler riksdagsledamöter väljer att väcka motioner om att begränsa och kringskära våra fri- och rättigheter än motioner om att utöka dessa. Det kanske är signifikativt för vår tid.
Vår uppfattning som socialdemokrater är att människan ska vara fri att utvecklas som individ, råda över sitt eget liv, forma sin tillvaro efter egna önskningar och påverka det egna samhället. Denna frihet ska gälla alla, och därmed är jämlikhet frihetens förutsättning. Socialdemokratin vill avlägsna de ekonomiska, sociala och kulturella hindren för människors frigörelse.
Enligt regeringsformen ska det allmänna särskilt trygga rätten till arbete, bostad och utbildning och verka för social omsorg och trygghet samt goda förutsättningar för hälsa. Vi ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden och värna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allmänna ska se till att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Jämlikheten är som sagt frihetens förutsättning.
Socialdemokratin är en frihetsrörelse som utgår ifrån att friheten enbart är möjlig genom jämlikhet. Skillnader i makt mellan människor innebär skillnader i frihet. Målet blir därför att utjämna dessa maktskillnader och på så sätt öka friheten i samhället. Maktskillnaderna i samhället låter sig inte fångas in på något enkelt sätt. När människors möjligheter påverkas av att de tillhör en viss grupp visar detta på förekomsten av maktstrukturer. Klass, kön, etnicitet samt könsidentitet och sexuell läggning är några av de faktorer som avgör människors frihet, oberoende av vilka de är som individer.
Vi kan inte nog betona vår stolthet över de fri- och rättigheter vi har och behovet av att sända en tydlig signal till omvärlden om att vi står upp för dessa. Det är inte minst aktuellt nu när Turkiets utrikesminister så sent som i förra veckan krävde att de svenska lagarna skulle ändras för att begränsa fri- och rättigheter. Han konstaterar, mycket riktigt, att det i Sverige är tillåtet för vem som helst att demonstrera och "vifta med sina trasor" - en rättighet vi är stolta över. Själv viftar jag främst med trasor på första maj.
I den del av betänkandet som handlar om att förebygga våldsbejakande extremism föreslår vi i ett enigt utskott ett tillkännagivande till regeringen. Enligt utskottets mening bör en utredning tillsättas och få i uppdrag att överväga möjliga åtgärder för att förhindra sådan utländsk finansiering av religiös verksamhet i Sverige som syftar till att sprida extremism och icke-demokratiska budskap.
Frågan har lyfts av flera motionärer, bland annat av Amineh Kakabaveh som yrkat just på att ett tillkännagivande ska komma till om att stoppa diktatoriska och kvinnofientliga regimer som genom påkostade moskébyggen, religiösa skolor och förskolor i Sverige försöker öka sitt politiska inflytande. Utskottet föreslår att riksdagen ska delvis bifalla hennes motion.
Det saknas kunskap om hur vissa trossamfund finansierar sin verksamhet och vilka krav på motprestation som eventuella utländska bidragsgivare ställer på institutionerna. Få studier finns på området, och det spelar ingen roll om det är en moské som finansierats av Turkiet eller en kyrka med stöd från Ryssland - vi vet alldeles för lite om hur finansieringen går till, vad den betyder och vilka motkrav som ställs.
Den oberoende rödgröna tidningen Dagens ETC har i en granskning konstaterat att Saudiarabien finansierar var fjärde svensk moské. Denna granskning visade också att 17 av de 25 största offentliga moskéerna i Sverige har erhållit finansiering från utlandet.
Regeringen har gjort mycket på området för att motarbeta den våldsbejakande extremismen, och tillkännagivandet är i linje med det arbete regeringen redan bedriver. Föreningsfriheten har begränsats när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism, vilket är något vi har debatterat här i kammaren tidigare under våren.
För regeringen har det även varit prioriterat att säkerställa att de statliga stöd som fördelas till trossamfund går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar. Redan 2018 tillsatte regeringen en utredning för att se över demokrativillkoren och hur de tillämpas. Förra månaden lämnade regeringen lagrådsremissen till Lagrådet.
Statsbidrag ska enligt förslaget endast få lämnas till trossamfund som i huvudsak får sin religiösa verksamhet finansierad av medlemmar eller personer som deltar regelbundet i den religiösa verksamheten och som är folkbokförda i Sverige. På så vis säkerställs att trossamfunden har en egen stabilitet och livskraft och att de i större utsträckning kan agera självständigt utan att hamna i beroendeställning till utomstående aktörer.
Vidare får statsbidrag inte lämnas till trossamfund om någon av dess församlingar eller företrädare kränker en medlems grundläggande fri- och rättigheter eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde eller motarbetar det demokratiska styrelseskicket.
Förslaget tar sikte på trossamfund som registrerar sig och vill ta emot stöd från staten, men även de kan såklart påverkas av extremism och få delfinansiering från utlandet. De som särskilt behöver granskas är dock de som inte registrerar sig för att ta emot stöd från staten utan helt löser sin finansiering från utlandet.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det via direkt eller indirekt finansiering kan finnas krafter som försöker påverka religiösa verksamheter i Sverige, vilket befaras kunna leda till ökad radikalisering. Regeringen har gjort mycket, men mer behöver göras. Kunskapen om hur omfattande den utländska finansieringen är liten, och enligt utskottets mening bör en utredning få i uppdrag att överväga möjliga åtgärder för att förhindra sådan utländsk finansiering av religiös verksamhet i Sverige som syftar till att sprida extremism och icke-demokratiska budskap.
Dessa auktoritära ideologier får inte få fotfäste i vårt land, och andra stater ska inte kunna köpa sig makt och inflytande via trossamfund. Det hotar vår samhällsmodell och dem som lever i eller nära dessa krafter - främst barn och kvinnor.
Jag yrkar bifall till konstitutionsutskottets ställningstagande och avslutar där jag började: Socialdemokratins uppgift är att ta parti för den som har mindre makt. Bara så kan friheten bli större i vårt samhälle.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 8 juni.)