Herr talman! Jag tackar för att ledamoten tog upp denna viktiga fråga. Jag har dock en kort fråga om inkvotering. Hur tänker ledamoten kring att man eventuellt underminerar kvinnan i styrelsen när man kan få känslan att hon egentligen inte tagit sig in av egen kraft?
Min upplevelse är att det här har blivit ett negativt ord. När det kommer en ny kvinna till en styrelse får hon kanske frågan: Jaha, har du blivit inkvoterad? Jag tycker att det är en viktig del i detta.
Kvinnor har i alla tider kämpat för att ta sig in av egen kraft. Jag håller med: Det tar väldigt lång tid. Det har hållit på under väldigt många år, och jag tycker att det ska vara fler kvinnor överallt. Men hur tänker ledamoten kring frågan om ordet och upplevelsen utifrån att man blivit intvingad?