Fru talman! Harald Nordlund ska, tycker jag, tol-
ka mig som en minister som är tämligen orolig över
denna utveckling.
Vi brukar se på detta som en, som det heter, av-
fallshierarki. Det är i regel bättre att bränna avfall än
att deponera det. Det är i regel bättre att behandla
avfallet på ett annat sätt som ger mer av återvinning.
Det gäller t.ex. olika typer av biologisk hantering som
kan ge biogas och annat.
Det allra bästa är självfallet att det inte skapas nå-
got avfall eller att materialet kan återanvändas fullt
ut.
Vi riskerar nu att fastna på det andra trappsteget,
vilket i och för sig är bättre än deponering. Men det
gäller att skapa ökat utrymme och ökade incitament
för att gå längre upp i denna avfallshierarki. Det är
det som de uppdrag syftar till som jag har redovisat
här. Det är det som denna utredning kommer att titta
på. Det är min ambition att gå vidare i den riktningen.
Sedan kommer naturligtvis också kraven på av-
fallsanläggningar att skärpas, och också kraven på
rökgasrening vid sopförbränning, genom två direktiv
- ett EU-direktiv om just deponier och ett direktiv om
rökgasrening vid förbränning.
Västerhavet