Fru talman! När det gäller utformningen av ett sådant här förslag bör man ta hänsyn till att det finns olika bolagstraditioner i olika länder. Regeringen har i beslutsunderlaget tagit upp att det finns 19 länder inom EU där man har ett lägre eller inget aktiekapital. I andra länder finns det andra konstruktioner. I till exempel Österrike kan man börja med ett litet aktiekapital för att därefter utöka det. Det finns många modeller.
Skälet till att göra den här förändringen är att det bygger på nuvarande regelverk. Det i sig är en förenklande omständighet för dem som går i tankar om att starta ett bolag. Man behöver inte förhålla sig till ett alldeles nytt regelverk.
Det som vi har att utgå från, om man ifrågasätter om denna sänkning kommer att innebära ett stort antal nya företag, är det som hände när vi senast sänkte aktiekapitalet - från 100 000 till 50 000. Då ökade antalet bolag från 8 000 till 30 000. Som jag sa i mitt huvudanförande är det troligt att det är seriösa företag som fortfarande finns kvar och lever.
Innebär detta att man snarare väljer att starta en enskild firma än ett aktiebolag? Det är upp till var och en. Om man har behov av kapital i en tillväxtfas och inte kan låna pengar i bank finns alltid valet att göra en nyemission och ta in nya ägare som tillför kapital. Det är min enkla bedömning utifrån min kunskap på detta område.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 11.)