Herr talman! I dag diskuterar vi Riksrevisionens rapport om jämställdhetsintegrering. Rapporten konstaterar att jämställdhetsintegreringen har blivit betydligt bättre sedan S-MP-regeringen tillträdde. Men det finns fortfarande mycket arbete kvar.
Utrikes födda kvinnor ska ha lika tillgång till arbetsmarknaden som alla andra. Jag kan inget annat än hålla med om Riksrevisionens granskning. Vi behöver bli bättre på att jämställdhetsintegrera integrationspolitiken och att ta itu med könsskillnaderna på djupet. En djupgående jämställdhetsintegrering är ett sätt att motverka strukturer som leder till att kvinnor missgynnas på arbetsmarknaden.
Enligt Riksrevisionens rapport hade utrikes födda kvinnor i Sverige fram till 80-talet en högre sysselsättningsnivå än inrikes födda kvinnor. Vissa skulle bli förvånade över denna information eftersom situationen i dag är den motsatta. Denna utveckling visar flera saker. Framför allt visar den att situationen vi har i dag inte är skriven i sten utan är föränderlig. Det är inte en naturlag att utrikes födda kvinnor ska ha en svag ställning på arbetsmarknaden.
Det visar också att de människor - de kvinnor - som kommer till Sverige är en heterogen grupp. Det är människor med olika bakgrund, förutsättningar och drömmar. De kvinnor som kom till Sverige fram till och med 80-talet hade en annan arbetslivserfarenhet och utbildning än vissa av de kvinnor som kommit till Sverige de senaste åren. Därför behöver de också olika slags stöd. Vi kan inte ha likformade kollektiva lösningar på komplexa individuella problem. Det missgynnar dem med sämst förutsättningar på arbetsmarknaden men också dem som vill och kan integreras snabbare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om jämställd-hetsintegrering av integrationspolitiken
Regeringen har redan gjort mycket inom etableringsområdet. Etableringstiden har halverats. Det är en stor framgång. I dag har utrikes födda kvinnor som bor i Sverige samma sysselsättningsgrad som kvinnor inom EU generellt. Men vi nöjer oss inte förrän klyftan mellan utrikes och inrikes födda försvunnit. Vi behöver nu en verklig feministisk etableringspolitik, där vi tar hänsyn till olika maktstrukturer både i hemmet och i det offentliga rummet.
Kvinnor har i decennier missgynnats på arbetsmarknaden för att de i större utsträckning tar hand om familjen, barnen och hemmet. Men det här är begränsningar som är skapade. Det är inte naturlagar. Vi måste bekämpa patriarkala strukturer som hindrar kvinnor från att delta på arbetsmarknaden på lika villkor. Alla gynnas av detta. Och det handlar inte bara om ekonomi. När båda föräldrarna har möjlighet att arbeta utanför hemmet blir deras relation mer jämställd.
Januariavtalet lyfter upp frågan om integration och betonar att det behövs ett tydligt jämställdhetsperspektiv i alla etableringsåtgärder. Det står bland annat att även föräldralediga måste få lära sig svenska. En aktiv föräldraledighet är ett sätt att stärka kvinnors etablering på arbetsmarknaden.
Detta är bra. Men Miljöpartiet vill gå ett steg längre. Vi vill införa en tredelad föräldraförsäkring och öronmärka föräldradagarna så att minst en tredjedel används av vardera föräldern. Miljöpartiet vill att alla barn ska få växa upp med båda sina föräldrar. Statistiken visar att fler pappamånader leder till att fler pappor stannar hemma och tar större ansvar för hushållsarbetet. Fler pappamånader minskar även förväntningar från samhället och arbetsgivaren att mammorna ska stanna hemma längre. Ett jämställt föräldraskap är den mest effektiva åtgärden för att komma till rätta med ojämlikheter mellan män och kvinnor. Det här gäller både inrikes och utrikes födda föräldrar.
Jämställdhet är en prioritering för den här regeringen. Det är en självklar del i all vår politik. Regeringen ändrade nyligen Arbetsförmedlingens regleringsbrev och gav 300 miljoner mer till arbetsmarknadspolitiska insatser för att få utrikes födda kvinnor i arbete. Det är en investering som kommer att löna sig för samhället. Om utrikes födda kvinnor har samma sysselsättningsgrad som inrikes födda kvinnor kommer Sveriges bnp att stiga med 58 miljarder per år. Effektiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder - anpassade efter individens och marknadens behov - är ett sätt att nå den målbilden.
Sverige ska bli mer jämställt. Rätten att förverkliga sina drömmar och nå sin fulla potential utan att begränsas av sitt kön ska vara en självklarhet. Alla vinner på en bättre och mer jämställd integration.
Jag vill yrka bifall till reservationen.
(Applåder)