Herr talman! Radio och TV har diskuterats i väl-
digt många år. Vilken frihet ska finnas i etern? Den
frågan aktualiserade redan författaren Vilhelm Mo-
berg på sin tid. Det kan inte vara rimligt, sade han,
med ett monopolföretag inom ett så viktigt massme-
dieområde. Det sade han redan för 40-50 år sedan.
Det är orimligt, menade han, att ha ett monopolföre-
tag som har möjlighet att påverka människor så
mycket. Det skulle vara lika orimligt menade han att
ha en enda tidning, Sveriges Tidning, som hade nå-
gon sorts monopol på utgivning i vårt land.
Själv minns jag tiden med Radio Nord, som på
eget bevåg bröt monopolet med sändningar från ett
fartyg ute i Östersjön. Söderut fanns Radio Syd med
ungefär samma typ av program. Även de bröt mot
den då gällande lagen.
Den första borgerliga regeringen på 44 år införde
närradion på 70-talet. Den gav föreningar och organi-
sationer rätt till egna, lokala sändningar vid sidan av
Sveriges Radio.
Samtidigt kom TV-sändningar från satelliter. Det
föranledde vissa socialdemokrater att kräva förbud
mot enskilda innehav av parabolantenner, något som
givetvis aldrig beslutades i riksdagen. År 1987 börja-
de TV 3 sända, och svenska hushåll fick möjlighet att
se program med inslag av reklam.
I den vevan genomförde lokalradion hemma i mitt
län, Skaraborg, en debatt om reklam i TV. Den soci-
aldemokratiske företrädaren, en riksdagsledamot,
lovade skaraborgarna, och svenskarna gissar jag, att
man aldrig skulle behöva konfronteras med reklam i
marksända svenska program därför att en socialde-
mokratisk partikongress hade beslutat så.
Så fick vi TV 4 i mars 1992, och det statliga mo-
nopolet bröts. Det är alltså precis tio år sedan. Däref-
ter har allt gått mycket snabbt. Låt mig efter den här
korta historiken peka på några grundläggande rikt-
linjer för den moderata synen på mediepolitik.
Herr talman! Målet måste alltid vara att säker-
ställa yttrandefriheten, respekten för upphovsrätten
och mediernas oberoende och tillgänglighet.
Vi menar också att staten ska verka för etable-
ringsfrihet så långt tekniken medger. Dessutom anser
vi som självklart att tryckfrihetens principer och ytt-
randefrihetsgrundlagen ska vara ramen för vad som
får sändas och inte får sändas. Olika medier ska ha
rätt att finansiera sin verksamhet t.ex. med reklam.
I betänkande KU16 diskuteras regeringens förslag
om vissa lättnader i radio- och TV-lagen. Majoriteten
i utskottet står bakom de förslagen. Bl.a. ska det bli
tillåtet att under vissa förutsättningar avbryta TV-
program med annonser. Några inskränkningar gäller,
t.ex. att gudstjänster inte får avbrytas med reklam och
inte heller barnprogram som vänder sig till barn under
12 år. Men visst är det märkligt att i detalj bestämma
hur många minuter ett program ska vara för att få
sända reklam, särskilt som vi vet att det går att kring-
gå bestämmelserna genom att hitta på speciella pro-
graminslag.
Vi säger därför i vår reservation nr 2, som är fo-
gad till betänkandet, och jag yrkar samtidigt bifall till
reservation nr 2, att regelverket är föråldrat. Vi vill ha
ett betydligt bredare och friare utbud av medier i vårt
land. Det ska vara fria medier som kan verka obero-
ende av statlig styrning och som hör samman med ett
fritt och öppet samhälle. Vi vill skapa bättre konkur-
rensförutsättningar för TV-reklammarknaden. Det
finns alltfler aktörer - TV 3 och Kanal 5 är några som
i dag har stor täckning - men regelverket ger olika
förutsättningar beroende på vilket land sändningarna
kommer från och sändningsteknik.
En särskild fråga vi tar upp i vår kommittémotion
är hur man ska se på den sponsring som sker av pro-
gram i Sveriges Television, dvs. vid sidan av den
vanliga reklamen. Det är ju en stor inkomst som SVT
får på det sättet.
Vi föreslår att alla dessa frågor måste allsidigt
belysas i en utredning som ska tillsättas så snart som
möjligt. Det ska vara en utredning som ska genomly-
sa reklamreglerna och ge regeringen underlag för att
lägga fram förslag till ett regelverk som innebär att
staten ställer sig neutral inför olika TV-kanaler, olika
TV-bolag och sändningstekniker. Vad svenska folket
behöver och vad alla nuvarande och kommande TV-
aktörer är i behov av är att vi får regler som utgår från
den verklighet som råder, nu och i framtiden. Det ska
vara regler som blir lätta att tillämpa och som håller
för lång tid framöver.
Jag har redan yrkat bifall till vår reservation nr 2.
(forts. 12 §)
Ajournering
Kammaren beslutade kl. 13.52 på förslag av förste
vice talmannen att ajournera förhandlingarna till
kl. 14.00 då frågestunden skulle börja.
Återupptagna förhandlingar
Förhandlingarna återupptogs kl. 14.00.